Livsstilsfaktorer har allt större påverkan på den globala hälsan

Sedan 1990 har riskfaktorer för ohälsa blivit alltmer kopplade till beteenden som går att påverka, visar en omfattande analys som presenteras i Lancet.

Sammanställningen har gjorts av forskare vid ett internationellt konsortium under ledning av Institute for Health Metrics and Evaluation vid universitetet i Washington. Forskarna har analyserat 79 riskfaktorer för ohälsa och dödsfall i totalt 188 länder under perioden 1990–2013. Beräkningar av antalet funktionsjusterade levnadsår (disability-adjusted life-years, DALY), där en DALY motsvarar ett förlorat friskt år, användes för att mäta ohälsa.

De studerade riskfaktorerna kunde kopplas till totalt 30,8 miljoner dödsfall globalt under 2013. Högt blodtryck var den vanligaste individuella riskfaktorn och beräknades bidra till 10,4 miljoner dödsfall.

Från 1990 till 2013 steg betydelsen av beteendekopplade riskfaktorer såsom rökning, högt BMI, dålig kost och oskyddat sex. Undernäring hos barn och smutsigt vatten är fortfarande starkt bidragande faktorer till ohälsa globalt, men de är inte längre bland de tio vanligaste riskfaktorerna för dödsfall. I stället har de ersatts av höga kolesterolvärden och stort alkoholintag.

Högt blodtryck, rökning och högt BMI var de tre vanligaste riskfaktorerna för ohälsa både i Sverige och i världen 2013. Den största kumulativa påverkan på hälsan stod dock kosten för. En kombination av 14 kostfaktorer bidrog till högst andel dödsfall globalt genom åkommor som ischemisk hjärtsjukdom, stroke och diabetes. 2013 kunde 21 procent av dödsfallen globalt tillskrivas kostfaktorer inklusive lågt intag av frukt, grönsaker och fullkornsprodukter samt högt intag av rött kött och söta drycker.

Andra viktiga riskfaktorer för ohälsa och dödsfall globalt var högt fasteglukos, högt totalkolesterol och högt alkoholintag. Rökning och alkoholintag var betydligt större riskfaktorer för män än för kvinnor. För barn under 5 år var undernäring den största dödsorsaken.

Eftersom riskfaktorer kopplade till beteenden fått en mer framträdande roll föreslår författarna att man nu bör lägga större fokus på beteende- och samhällsvetenskaplig forskning kring lämpliga förebyggande åtgärder.