I en nationell registerstudie jämfördes 2 244 patienter med akut koronart syndrom som behandlats med ASA och antingen klopidogrel eller tikagrelor, och som opererades med CABG  (coronary artery bypass graft). Illustration: Fotolia/IBL

Autoreferat. Dubbel trombocythämning med tikagrelor gav inte mer blödningskomplikationer än klopidogrel i samband med kranskärlskirurgi. Tikagrelor kan sättas ut senare inför kirurgin än vad som rekommenderas i aktuella internationella riktlinjer utan att det orsakar mer blödningskomplikationer.

Blödningskomplikationer i samband med hjärtkirurgi ger ökad morbiditet och mortalitet. Patienter som behandlas med dubbel trombocythämning med acetylsalicylsyra (ASA) och en P2Y12-hämmare (t ex klopidogrel eller tikagrelor) inför kirurgi har en ökad förekomst av blödningskomplikationer i samband med ingreppet. Aktuella riktlinjer rekommenderar därför utsättning av P2Y12-hämmaren minst fem dagar före operationen om patientens tillstånd tillåter. En kortare utsättningsperiod skulle kunna minska risken för trombotiska händelser i väntan på operationen och spara sjukvårdsresurser.

Vi genomförde en nationell registerstudie med 2 244 patienter med akut koronart syndrom som behandlats med ASA och antingen klopidogrel (n = 978) eller tikagrelor (n = 1 266), och som opererades med CABG  (coronary artery bypass graft) under samma vårdtillfälle under 2012 och 2013, åren då tikagrelor gradvis ersatte klopidogrel som förstahandsbehandling vid akut koronart syndrom. Förekomsten av allvarlig blödning relaterades till vilken P2Y12-hämmare som använts och hur långt före ingreppet den satts ut. I cirka 30 procent av operationerna var P2Y12-hämmaren utsatt kortare tid än fem dagar. 

Den totala incidensen av blödningskomplikationer var lägre med tikagrelor än med klopidogrel (13 procent jämfört med 18 procent, riskjusterad oddskvot [OR] 0,72; 95 procents konfidensintervall [KI] 0,56–0,92; P = 0,012). Tikagrelorbehandlade patienter hade högre förekomst av blödningskomplikationer om läkemedlet inte kunnat sättas ut alls före operationen. Däremot minskade incidensen fortare med tikagrelor, och efter tre dagars utsättning var incidensen på samma nivå (8–9 procent; OR 0,93; 95 procents KI 0,53–1,64; P = 0,80) som vid utsättning längre än fem dagar. För klopidogrel var incidensen högre efter utsättning tre till fem dagar före operationen jämfört med mer än fem dagar.

Resultaten av denna observationsstudie antyder att patienter som behandlats med tikagrelor skulle kunna opereras tidigare än vad som rekommenderas i aktuella riktlinjer. Vidare antyder studien att patienter som behandlas med tikagrelor har lägre risk för blödningskomplikationer än patienter behandlade med klopidogrel, om utsättning sker mer än 72 timmar före operationen. Det bör dock påpekas att den aktuella studien är observationell och att det saknas randomiserade prövningar inom området.

Arbetet representerar en nationell erfarenhet av blödningskomplikationer efter CABG, och är den hittills största publicerade »real life«-studien på området. I klinisk praxis skulle resultaten kunna innebära att patienter som behandlats med tikagrelor kan opereras med kortare väntetid efter utsättning, vilket potentiellt minskar risken för nya trombotiska händelser i väntan på operationen, förkortar vårdtiden och därmed sparar sjukvårdsresurser.

Jäv: Emma C Hansson och Anders Jeppsson har erhållit talararvoden från AstraZeneca.  AJ har också fått konsultarvode och stöd för andra prövarinitierade studier från AstraZeneca.