Bland de individer som både rört på sig lite och tittat mycket på tv var det i storleksordningen dubbelt så vanligt att det sammanlagda kognitiva resultatet var dåligt. Foto: Colourbox

Farorna med stillasittande i termer av somatiska sjukdomar som diabetes, kardiovaskulär sjukdom och cancer har uppmärksammats under senare år. Nu visar en studie publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry att stillasittande och brist på fysisk aktivitet också tycks få högst påtagliga kognitiva konsekvenser. Undersökningen bygger på 3 247 amerikaner, hälften män och hälften kvinnor, från fem olika städer som följts från 1980-talet och framåt. Då de inkluderades var de mellan 18 och 30 år gamla. Deltagarna har löpande fått uppge hur fysiskt aktiva de är och hur mycket de ser på tv. När deltagarna var mellan 40 och 50 år gamla, vilket var 25 år efter att de inkluderats, mättes deras kognitiva förmåga med tre test: Digit symbol substitution test (DSST), som bland annat mäter hur snabbt hjärnan processar information, Rey auditory verbal learning test, som mäter verbalt minne, samt det så kallade Stroop-testet där deltagaren får se färgord utskrivna i en annan färg (till exempel ordet »blå« skrivet med röda bokstäver) och där uppgiften är att säga färgen i stället för att läsa ordet. Stroop-testet mäter vad man brukar kalla exekutiv kontroll.

Studien visar att individer som är stillasittande mycket i 20-årsåldern fungerar sämre kognitivt 25 år senare. Särskilt dåligt presterar de som både är stilla mycket och spenderar mycket tid (minst tre timmar per dag) framför tv:n. Skillnaderna i kognitiv funktion var stora. Bland de individer som både rört på sig lite och tittat mycket på tv var det i storleksordningen dubbelt så vanligt att det sammanlagda kognitiva resultatet var dåligt, definierat som mer än en standardavvikelse under genomsnittet, jämfört med dem som både rörde på sig mycket och såg lite på tv. Resultaten är justerade för kön, ålder, utbildning, BMI, rökning och alkoholkonsumtion. 

Till farorna med stillasittande tycks man nu kunna lägga ännu en: att våra kognitiva förmågor försämras. Viktigt att notera är dock att deltagarnas kognitiva förmågor inte mättes då de inkluderats i studien, vilket innebär att kausalsambandet är oklart. Det kan ha bidragit att individer som redan från början har svagare kognitiva förmågor väljer att vara mindre aktiva och spendera mer tid framför tv:n.