Autoreferat. Personer med dysmorfofobi uppfattar att något är starkt fel med det egna utseendet trots att de ser helt normala ut. Dysmorfofobi har länge varit ett förbisett tillstånd inom vården, och det kan vara svårt att få rätt typ av hjälp. Kognitiv beteendeterapi (KBT) har visat sig effektiv, men tillgången är begränsad.

För att öka tillgängligheten till behandling har en ny typ av KBT som genomförs på internet utvecklats och testats i en randomiserad kontrollerad studie. Totalt ingick 94 patienter i åldern 18–72 år. Deltagarna lottades till antingen KBT eller stödkontakt via internet. Behandlingen pågick i 12 veckor och deltagarna följdes 3 månader efter avslutad terapi. Många hade varit sjuka i flera år, och cirka en femtedel hade genomgått plastikkirurgiska ingrepp.

Resultaten visade att KBT var överlägsen stödkontakt i att minska dysmorfofobi (mätt med BDD-YBOCS,) och depression (mätt med MADRS-S), samt i att förbättra global funktion (mätt med GAF) och livskvalitet (mätt med EQ-5D). Bland deltagare som fick KBT hade 56 procent svarat på behandlingen (definierat som minskning av symtom med 30 procent eller mer), och 39 procent uppfyllde inte längre kriterierna för dysmorfofobi vid uppföljningen. Motsvarande procenttal för gruppen med stödsamtal var 16 respektive 9 procent. En begränsning är att deltagarna var självrekryterade via annonsering, vilket potentiellt kan påverka studiens generaliserbarhet.

Många personer med dysmorfofobi står i dag utan behandling, dels för att tillståndet är relativt okänt inom sjukvården, dels på grund av att personer med dysmorfofobi inte söker vård, ofta på grund av rädsla för att uppfattas som ytliga eller för att inte att bli tagna på allvar i mötet med sjukvården. En del deltagare i studien uttryckte också att det faktum att behandlingen var nätbaserad var skälet till att de sökte vård över huvud taget. På sikt ser vi som mål att behandlingen ska göras tillgänglig inom den reguljära sjukvården.