Avhandling. Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen hos barn; 8–10 procent av barnen i skolåldern har astma. Ett högkvalitativt omhändertagande har därför stor betydelse. I en ny avhandling görs närmare studier av kvaliteten på omhändertagandet av barn med astma samt effekter av lärande på följsamheten till de evidensbaserade behandlingsriktlinjerna.

Registrerade utköp av astmaläkemedel hos barn 0–17 år i norra Stockholm visade att 42 procent av förskolebarnen (0–6 år) respektive 72 procent av skolbarnen fick sin astmabehandling initierad i primärvården. Av skolbarnen köpte 50 procent enbart ut SABA (kortverkande β2-agonister) och 54 procent gjorde bara ett utköp under 24 månader.
Drygt 70 procent av barnen med registrerad astmadiagnos i båda åldersgrupperna köpte ut SABA och antiinflammatoriska astmaläkemedel. Av det totala antalet barn som köpt ut något astmaläkemedel (orala SABA exkluderade) hade 78 procent av förskolebarnen och 67 procent av skolbarnen en registrerad astmadiagnos.

I fokusgruppintervjuer med distriktsläkare analyserades kvalitativt hur läkarna använder behandlingsriktlinjer i beslutsprocessen. Bland annat studerades vilka faktorer som påverkar besluten, läkarnas attityder samt hur riktlinjerna kan uppmuntra till en lärandeprocess. Tre teman identifierades: 1) Lärande från riktlinjer genom kontextualiserade dialoger. 2) Lärande som etablerar ett förtroende och tilltro att förmedla högkvalitativ vård. 3) Lärande genom tillgänglighet till relevant vetenskapligt underlag i beslutsprocessen.

Genom att identifiera sociodemografiska och organisatoriska faktorer samt indikatorer på engagemang analyserades kontextuella faktorers inflytande på evidensbaserad praktik. Evidensbaserad praktik mättes genom journalgranskning där dokumenterade kvalitetsindikatorer bildade ett kvalitetsindex för varje vårdcentral. Genom multivariat regressionanalys beräknades relationen mellan kvalitetsindex och kontextuella faktorer. Tio kontextuella faktorer med inflytande på kvalitetsindex identifierades. Lägre åldersgräns för spirometri, mer schemalagd tid för astmavård och lägre tjänstgöringsgrad för distriktsläkare hade störst inflytande på evidensbaserad praktik.

Slutsatsen är att följsamheten till riktlinjer för läkemedelsbehandling är god vid astmadiagnos. En ökad diagnostik av astma bör därför eftersträvas hos skolbarn. Evidensbaserad praktik underlättas av särskilt avsatt tid, förbättrad interprofessionell samverkan och struktur som möjliggör engagemang i astmavård. Behandlingsriktlinjerna bör också vara lättillgängliga, inge förtroende och utgå från dialog.