Egenreferat. En nyligen publicerad översikt visar att Läkemedelsregistret är en flitigt använd datakälla i vetenskapliga sammanhang [1]. Studierna blir mer och mer metodologiskt avancerade, och man länkar allt oftare ihop sig med andra register.

I Sverige har läkemedelsförsäljningen registrerats länge. Det var dock först den 1 juli 2005 som uthämtade receptläkemedel började registreras på individnivå i Socialstyrelsens hälsodataregister [2]. I den aktuella översikten illustreras hur registret bidragit till vetenskapliga studier sedan dess. Från 2005 till och med 2014 identifierades 338 vetenskapliga publikationer, bland annat via litteratursökning, referenslistor, personlig kännedom och kontakt med författare. Av dessa hade 90 publicerats under 2014. Bland studierna fanns nästan alla terapiområden representerade, men psykiatri och hjärta/kärl dominerade. Hälften av studierna var analytiska, det vill säga fokuserade på faktorer av betydelse för förskrivningsmönster eller effekter av läkemedelsbehandling. Övriga studier var framför allt deskriptiva, men rörde även validering och hälsoekonomi. Data från Läkemedelsregistret länkades i ökande utsträckning via personnumret ihop med andra datakällor, framför allt hälsodataregister från Socialstyrelsen (Patientregistret, Dödsorsaksregistret, Medicinska födelseregistret och Cancerregistret) och befolkningsregister från Statistiska centralbyrån. Under 2007, då de sex första studierna publicerades, länkades inga data. Under 2014 använde 90 procent av studierna data som länkats mellan olika register.

Sammanfattningsvis illustrerar studien en positiv utveckling sedan Läkemedelsregistret började registrera data på individnivå, när det gäller forskning för ökad förståelse av läkemedelsbehandling i klinisk användning.