Avhandling. Över hela världen och i Sverige har hälsan bland barn förbättrats avsevärt de senaste 100 åren. Bland ungdomar är bilden dock en annan. Av alla ungdomar har 10–20 procent en kronisk sjukdom. En av de vanligaste sjukdomarna bland svenska barn är diabetes typ 1. Ungdomar med diabetes typ 1, framför allt flickor, uppvisar en sämre blodsockerkontroll än yngre. Dålig blodsockerkontroll innebär en ökad risk för långtidskomplikationer. Nedsatta kognitiva funktioner har nyligen beskrivits som en komplikation till diabetes typ 1.

Påtagliga exekutiva funktionsproblem förekommer framför allt vid ADHD. Hur dessa påverkar diabetesegenvården är inte tillräckligt studerat. Inte heller har förekomst av utvecklingsneurologiska problem, såsom ADHD, studerats i relation till riskbeteende bland ungdomar med kroniska sjukdomar.

Som del i en ny avhandling distribuerades frågeformuläret Liv och hälsa Ung till alla elever i årskurs nio och år två på gymnasiet i Sörmland 2008 (n = 5 771) och 2011 (n = 5 550). Förekomst av skyddsfaktorer och riskbeteenden jämfördes mellan ungdomar med olika kroniska sjukdomar och friska jämnåriga. Vidare kartlades förekomst av utvecklingsneurologiska och exekutiva funktionshinder bland barn- och ungdomar med diabetes typ 1 med hjälp av frågeformulären 5–15 (n = 175) respektive BRIEF och ADHD rating scale (n = 241). Diabeteskontrollen bland patienter med tecken på utvecklingsneurologisk problematik jämfördes med patienter utan sådana tecken.

Förekomst av kronisk sjukdom var kopplad till få skyddsfaktorer och anhopning av riskbeteenden. Kombinationen av kronisk sjukdom och få skyddsfaktorer var extra ogynnsam eftersom den var kopplad till anhopning av flera riskbeteenden, till exempel droganvändning och våldsamt beteende. Vid samsjuklighet i ADHD förvärrades mönstret. ADHD var vanligare bland ungdomar med andra kroniska sjukdomar, speciellt bland ungdomar med sjukdomar utgående från nervsystemet.

Klara minnes- och inlärningsproblem samt lindriga exekutiva problem var kopplade till dålig blodsockerkontroll. Exekutiva funktionsproblem var också kopplade till många mottagningsbesök och låg grad av fysisk aktivitet. Slutligen rapporterades exekutiva funktionsproblem oftare av flickor än av pojkar. Föräldrar angav emellertid i högre utsträckning dessa problem för pojkar.

Kunskap om faktorer som påverkar behandlingsresultat och livet i allmänhet är oerhört viktig i arbetet med kroniskt sjuka ungdomar. Skyddsfaktorerna kring dessa ungdomar behöver stärkas och förekomst av utvecklingsneurologiska funktionsproblem måste identifieras, eftersom sådan problematik kan påverka individens behandling, riskbeteenden och skolresultat.