Egenreferat. Föräldrars rökning ökar risken för astma hos deras barn. Få studier har undersökt om rökning och andra exponeringar före befruktningen påverkar risken för astma i nästa generation.

Inom ramen för RHINE-studien (Respiratory health in Northern Europe) har vuxna personers exponering för potentiellt skadliga substanser följts under 20 år vid sju olika studieorter, däribland Göteborg, Umeå och Uppsala. Den senaste uppföljningen innehöll detaljerade uppgifter om eventuella luftvägssjukdomar hos barnen (n = 27 120). Studien visade att barn till pappor som rökt enbart före befruktningen löpte ökad risk för icke-allergisk astma (oddskvot [OR ]1,68; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,18–2,41) jämfört med barn till pappor som aldrig rökt. Störst var risken om papporna börjat röka före 15 års ålder (OR 3,24; 95KI 1,67–6,27) [1]. Pappornas rökvanor under eller efter graviditeten påverkade inte risken för astma hos barnet. Barn till mammor som endast rökt före graviditeten hade ingen ökad risk för astma. Barn till pappor som arbetat med svetsning före befruktningen hade nästan fördubblad risk för icke-allergisk astma. Störst var risken om papporna svetsat under minst 10 år före befruktningen. Svetsning endast efter befruktningen påverkade inte risken för astma hos barnet. Svetsning och rökning var sinsemellan oberoende riskfaktorer för astma, och sambanden påverkades obetydligt av justering för utbildning och socioekonomi.

Den ökade risken till följd av pappans men inte mammans exponeringar före befruktningen kan tyda på effekter förmedlade via de manliga könscellerna. De manliga könscellerna differentieras till spermatogonier under tidig pubertet, och detta kan vara ett fönster med ökad sårbarhet för skadlig miljöpåverkan [2]. Ett annat sådant fönster kan finnas senare under reproduktionscykeln efter puberteten. Resultaten måste tolkas med försiktighet, men studien stödjer hypotesen att unga pojkars exponering för skadliga substanser påverkar risken för sjukdom också i nästa generation.