Avhandling. Behandling med antikoagulantia vid förmaksflimmer kan kraftigt reducera risken för stroke. Warfarin är den mest använda koagulationshämmaren i Sverige, även om NOAK (direktverkande antikoagulantia) används allt mer.

I en ny avhandling beskrivs behandlingskvaliteten vid strokeförebyggande warfarinbehandling i Sverige. Två av delarbetena var stora retrospektiva registerstudier med tonvikt i ett kvalitetsregister för förmaksflimmer och antikoagulation (AURICULA).

Den årliga risken för blödning och tromboembolism var relativt låg (2,24 respektive 2,66 procent), med 0,37 procents årlig risk för intracerebral blödning. Medelvärdet för den totala tiden i terapeutisk nivå (TTR) var 76,5 procent. Ingen skillnad sågs i komplikationsfrekvens mellan behandlingar styrda via antikoagulationsmottagningar och behandlingar styrda via primärvårdsenheter. Patienter med förmaksflimmer som påbörjade warfarinbehandling hade medelvärde för TTR på 68,6 procent med årlig risk för blödning och tromboembolism på 2,23 respektive 2,95 procent samt 0,44 procents årlig risk för intracerebral blödning. Resultatet är väl i paritet med resultat från randomiserade NOAK-studier. Ökad risk för komplikationer påvisades hos patienter med samtidig förskrivning av acetylsalicylsyra, som hade individuell TTR lägre än 70 procent eller hög INR-variabilitet.

För strokepatienter med förmaksflimmer kvarstod hela 69 procent på warfarin efter 2 års behandling. Strokepatienter med demens vid behandlingsstart löpte dubblerad risk att avbryta warfarinbehandlingen i förtid. Alkoholöverkonsumtion, KOL, cancer respektive hjärtsvikt vid behandlingsstart associerades var och en med över 20 procent ökad risk för förtida behandlingsavslut.

Den vanligaste orsaken till avslutad warfarinbehandling hos förmaksflimmerpatienter, trots att indikation för antikoagulantia kvarstod, var återställd sinusrytm (31,2 procent). Därefter följde problematisk monitorering och blödningar som skäl. Bara hälften (49,5 procent) av studerade behandlingsavslut uppskattades vara kliniskt väl motiverade.

För bättre utfall vid framtida warfarinbehandling i strokepreventivt syfte bör vi sträva mot individuell TTR över 70 procent. Vi bör även undvika samtidig förskrivning av acetylsalicylsyra och särskilt stödja utsatta patienter med exempelvis alkoholöverkonsumtion och demens. Behandlingsavslut bör därtill alltid baseras på solida medicinska argument.