Avhandling. Bakterierna runt omkring oss blir alltmer motståndskraftiga mot antibiotika. Vi behöver använda mikrobiologisk övervakning för att kunna bromsa spridningen av antibiotikaresistenta bakterier.

Passiv mikrobiologisk övervakning kan ge en ofullständig bild av problemet i samhället i stort, eftersom uppgifter då ställs samman från prov som tagits i samband med sjukvård. Precisionen kan förbättras med aktiv mikrobiologisk övervakning, då odlingar säkras från definierade grupper av människor tillsammans med uppgifter om vilka som behandlats med antibiotika.

Syftet med en ny avhandling vid Linköpings universitet har varit att bedöma hur vanlig kolonisation med två bakterier är hos personer på äldreboenden och att bedöma resistensläget. Två icke-experimentella kohortstudier, SHADES och MIDIO, utgjorde basen för avhandlingen. SHADES var baserad på 315 personer över 65 år i särskilda boenden. Studien löpte mellan 2008 och 2011 som ett samarbete mellan Skåne, Jönköpings och Östergötlands län. MIDIO var baserad på 73 personer över 69 år i antingen ett särskilt boende eller i ett eget boende i det särskilda boendets närhet. Studien genomfördes under 2014 i Ödeshög i Östergötlands län.

Man fann växt av Staphylococcus aureus hos i genomsnitt varannan deltagare och Escherichia coli hos i genomsnitt 4 av 5 deltagare. Antibiotikaresistenta bakterier var ovanliga och resultatet gynnsamt jämfört med i många andra länder. Det fanns inga fall av multiresistenta MRSA och bara enstaka fall av ESBL-bildande bakterier. S aureus kategoriserades genetiskt med spa-typning. Den genetiska mångfalden var genomgående hög och helt likvärdig innanför och utanför det särskilda boendet, med 16 olika spa-typer på äldreboendet och 17 olika spa-typer i eget boende.

Den höga genetiska mångfalden är ett tecken på att det inte finns någon »institutionsflora«, det vill säga lokal likriktning av bakteriestammarna på särskilda boenden. Det är inte heller troligt att särskilda boenden utgör en reservoar för antibiotikaresistenta bakterier utöver vad som finns i samhället i övrigt. Slutligen fann man ett samband mellan bärarskap av S aureus och diabetes mellitus – ett samband som kan vara intressant för vidare studier. De positiva odlingarna från näsan hos diabetiker var fler (P = 0,015).

Magnus Olofsson har deltagit i Nationella forskarskolan i allmänmedicin.