Egenreferat. Grova våldsbrott fortsätter att vara ett stort bekymmer i Sverige. Inte minst gäller detta skjutvapensrelaterade grova våldsbrott som ökar allt mer i landet, enligt en rapport från Brottsförebyggande rådet från 2015.

I denna studie av 19 offer för mord, dråp, försök till mord eller försök till dråp i Sverige fann vi att 13 offer avled av sina skador. 6 fick allvarliga skador, men överlevde. Studien omfattar en femårsperiod och utgick från samtliga fall i ett svenskt storstadsområde där det fanns en fällande dom för något av nämnda brott.

Offren attackerades främst med kniv/skarpa vapen (n = 10; 52,6 procent) följt av skjutvapen (n = 7; 36,8 procent). Attackerna med skjutvapen ledde oftare till dödsfall (n = 6; 86 procent) än attackerna med kniv/skarpa vapen (n = 6; 60 procent). Användandet av skjutvapen var lika vanligt som kniv/skarpa vapen i gängrelaterade våldsbrott och våld i hemmet.

Den vanligaste anatomiska lokalisationen hos dem som attackerats med kniv/skarpa vapen var posteriora torax (n = 5; 50 procent) samt ventrala torax (n = 4; 40 procent). För skjutvapen var det huvudet (n = 5; 71,4 procent) samt ventrala torax (n = 3; 42,9 procent). Den vanligaste dödsorsaken när offret attackerades med kniv/skarpa vapen var hypovolemi (n = 4; 66,7 procent). För dem som attackerades med skjutvapen var dödsorsaken vanligtvis intrakraniella skador (n = 3; 42,9 procent) och hypovolemi (n = 2; 28,6 procent).

Att kniv/skarpa vapen är vanligaste modus operandi vid grova våldsbrott stämmer väl överens med andra studier från både Sverige och andra länder förutom USA, där skjutvapen är vanligast. Däremot är användandet av skjutvapen mot offren i vår studie betydligt högre än i andra studier, vilket förmodligen beror på att skjutvapen som modus operandi vid våldsbrott i Sverige ökar och att det är enklare att få tag på skjutvapen i dag än vad det har varit tidigare.

Det ökande användandet av skjutvapen bidrar till en ökad utmaning för polisväsendet och inte minst akutsjukvården. Resultatet av denna studie är av intresse för personal inom akutsjukvård, rättsmedicin och inte minst den polisiära verksamheten.