Egenreferat. Demenssjukdomar och andra sjukdomar som orsakar kognitiva nedsättningar är ett växande problem. För att tidigt identifiera patienter och tidigarelägga behandling och omhändertagande krävs enkla och användbara metoder för att bedöma den kognitiva förmågan.

Montreal cognitive assessment (MoCA) är ett relativt nytt test som mäter den globala kognitiva förmågan. Tidigare studier har visat att testet har högre sensitivitet och likvärdig specificitet för kognitiv svikt jämfört med det väletablerade Mini-mental test (MMT). MoCA har validerats för screening av kognitiv svikt vid exempelvis Alzheimers sjukdom, stroke, KOL och hjärtsvikt. Det tar mindre än tio minuter att utföra och bedömer visuospatial förmåga, inlärning och minne, exekutiva funktioner, uppmärksamhet, abstraktionsförmåga, språk samt tids- och platsorientering. Maximalt antal poäng är 30. Den kanadensiska originalartikeln föreslog en gräns vid <26 poäng för att misstänka kognitiva nedsättningar, där patienter med mindre än 12 utbildningsår erhöll ett extra poäng [1].

Trots att den svenska översättningen av MoCA används allt mer i Sverige saknas svenska referensvärden. Syftet med denna studie [2] var att ta fram svenska normativa data.

Vi administrerade MoCA till 860 individer i åldern 65–85 år som ingick i den populationsbaserade studien Malmö Kost Cancer. De screenades även för kognitiva nedsättningar med andra test och efter exklusion återstod 758 friska individer.

I en multivariat analys såg vi att ålder, kön och antal utbildningsår var faktorer som signifikant påverkade personernas resultat. Utifrån dessa prediktorer tog vi fram en kalkylator för individanpassad bedömning av MoCA-resultat. Referensvärden stratifierade utifrån ålder och utbildning, som var de starkaste prediktorerna, visas i tabellen nedan. Enligt DSM-5-kriterierna brukar personer med lindrig kognitiv funktionsnedsättning prestera 1–2 standarddeviationer (SD) under referensmedelvärdet på kognitiva test. Vid kognitiv sjukdom (demens) presteras vanligen resultat sämre än 2 SD under referensmedelvärdet. Notera dock att det är påverkan på dagliga aktiviteter som främst avgör skillnaden mellan dessa diagnoser. Utifrån DSM-5-kriterierna har vi därför valt att presentera gränsvärden som är 1 respektive 2 SD under referensmedelvärdet.

Sammanfattningsvis visar vi att även resultat under 26 poäng kan vara helt normala och att ålder och utbildning spelar stor roll. Man bör därför använda sig av normeringstabellen eller kalkylatorn (ladda ned Excel-fil här) för att bedöma det individuella MoCA-resultatet.

Gränsvärden för MoCA-poäng

Åldersgrupp Grundskoleutbildning Gymnasieutbildning

Högskole-/universitetsutbildning

65–75
(n=534)
≤24 ≤25 ≤25
≤21 ≤23 ≤24
70–80
(n=442)
≤23 ≤24 ≤25
≤21 ≤22 ≤23
75–85
(n=268
≤22 ≤23 ≤25
≤20 ≤21 ≤23

Övre raden i varje åldersgrupp anger MoCA-poäng –1 SD och den undre –2 SD under medelvärdet i kontrollpopulationen.

Överlappande åldersgrupper har använts för mer tillförlitliga data. I praktiken ska man använda sig av den åldersgrupp i vilken patientens ålder är närmast mittvärdet (70, 75 respektive 80).