Avhandling. Sjukskrivningar ses som ett samhällsproblem i Sverige. Syftet med denna avhandling har varit att klargöra vilka faktorer som har betydelse för att det blir en sjukskrivning med speciellt fokus på läkarna. Läkares sjukskrivningspraxis och syn på sjukskrivningar har i denna avhandling studerats i fyra delarbeten under en 10-årsperiod.

Den första frågeställningen gällde om läkarens kön hade betydelse för sjukskrivning. 
Utifrån 33 486 sjukskrivningar gick det inte att påvisa någon skillnad mellan manliga och kvinnliga läkare i frekvensen av intyg eller sjukskrivningstidens längd.

I det andra delarbetet analyserades samma sjukskrivningsdata som i det första (kön, ålder, sjukskrivning och diagnos) tillsammans med socioekonomiska data (inkomst, utbildning, arbete, socialbidrag, född i Sverige/utomlands, arbetslöshet) från Statistiska centralbyrån i en komplex flernivåmodell där hänsyn togs till att en patient gick hos flera läkare på vårdcentralen, att patienterna tillhörde en bestämd vårdcentral och att respektive läkare tillhörde en bestämd vårdcentral. Den viktigaste faktorn för sjukskrivning var patientens diagnos i kombination med socioekonomi. En patient med psykiatrisk diagnos hade 16 gånger ökad risk för sjukskrivning jämfört med patienter utan sådan diagnos. Vid muskuloskeletal diagnos ökade risken för sjukskrivning 6 gånger.

I det tredje delarbetet studerades om läkarintyg med symtomdiagnoser (enligt ICD-10 kodat med R) kan användas som kvalitetsindikator. Patienter med läkarintyg med symtomdiagnoser jämfördes med patienter med läkarintyg med sjukdomsspecifika diagnoser dag 28 i sjukskrivningsprocessen. I båda grupperna saknades väsentlig information i läkarintygen, 56 procent i gruppen med symtomdiagnoser och 44 procent i kontrollgruppen (P = 0,008). Bristerna var större för kvinnliga patienter. I majoriteten av fallen bedömdes patientens sjukskrivningsbehov utifrån anamnesen utan objektiva fynd. Patienterna med symtomdiagnoser hade oftare telefonkontakt vid intygsskrivning, sökte mer vård och genomgick fler medicinska utredningar.

Det fjärde delarbetet var kvalitativt med fokusgruppsintervjuer med läkare för att undersöka läkarnas upplevelse av att sjukskriva patienter. Med hjälp av innehållsanalys framkom att sjukskrivningsprocessen upplevdes som känsloladdad och en utmaning att behärska med olika krav från ledning och patient trots utbildning och andra stödinsatser.

Avhandlingen visar att det trots stora satsningar på sjukskrivningar finns stora brister i läkarintygen och att läkarna upplever sjukskrivningar som mycket betungande. Speciella sjukskrivningsläkare föreslås för att avlasta läkarna.