Patienter i USA upplevde mer stöd än svenskar att ändra levnadsvanor

Egenreferat. För att belysa idéer kring hur hälso- och sjukvårdens arbete kan utvecklas har en svensk-amerikansk forskargrupp jämfört primärvårdens arbete av levnadsvanor i USA och Sverige. En första studie visade att amerikanska primärvårdsläkare både rapporterade större intresse för patienternas levnadsvanor och ägnade mer tid åt att samtala om dem än sina svenska kollegor [1].

I den nu aktuella studien har primärvårdspatienter från Västerbotten och Dalarna i Sverige (n = 288) och från den centrala delen av delstaten New York i USA (n = 341) telefonintervjuats inom 30 dagar efter sina läkarbesök [2]. Intervjuerna handlade om patienternas uppfattning om vikten av hälsosamma levnadsvanor, egna upplevda behov av förändring, önskningar om att få stöd från primärvården samt vilket stöd som de faktiskt hade fått i fråga om vikt och levnadsvanor: matvanor, fysisk aktivitet, rökning och alkoholkonsumtion. Det område i delstaten New York som ingick i studien har ett vårdsystem som liknar ett svenskt landsting. Det drivs av en stiftelse med sjukhus och primärvårdcentraler med fast anställd personal.

För tre av de fyra levnadsvanorna angav de amerikanska patienterna i större utsträckning än de svenska att vanan behövde förändras. Undantaget var alkohol, där de svenska patienterna uttryckte ett större behov att förändra. 80 procent av de patienter i respektive land som uppgav sig ha behov av att göra förändringar angav också en önskan om stöd för detta från primärvården. Trots likheter i upplevda behov rapporterade de amerikanska patienterna (förutom ifråga om alkoholvanor) i dubbelt så hög grad som de svenska att deras vårdcentral hade tagit initiativ till en diskussion om levnadsvanor.

Skillnaderna mellan länderna fanns både när det gällde problem som är betydligt större i USA (vikt och matvanor) och där vanorna är likartade (alkohol, rökning och rapporterad fysisk aktivitet). Förklaringar kan finnas i personalens attityder och arbetssätt, i hälso- och sjukvårdens organisation och ekonomiska ersättning och i kulturella skillnader mellan länderna.