Avhandling. I dag finns ingen botande behandling mot reumatoid artrit. En tidig diagnos och ett snabbt insättande av rätt behandling är därför viktig för prognosen. Syftet med avhandlingen var att öka kunskapen om de processer som kan ha betydelse för sjukdomsutvecklingen vid reumatoid artrit och bildningen av den antikroppsrespons som återfinns hos dessa patienter.

Blodprov som donerats till den medicinska biobanken i norra Sverige från individer innan de insjuknat i reumatoid artrit (pre-symtomatiska individer) och från matchade kontroller har analyserats. Även blodprov från samma individer efter insjuknande från den tidiga kohorten vid Norrlands universitetssjukhus har undersökts för att analysera förekomst av den bennedbrytande molekylen RANKL och antikroppar mot peptider från den orala bakterien Porphyromonas gingivalis, en bakterie associerad med tandlossning. Antalet individer och blodprov varierade mellan delstudierna. I ett samarbete med tandläkare granskades även röntgenbilder av tänder från individer som senare insjuknade samt från matchande kontroller. Röntgenbilder av händer och fötter hos patienter med reumatoid artrit vid insjuknandet granskades också.

Det visade sig att personer som senare i livet utvecklade reumatoid artrit hade ökade nivåer av antikroppar mot virulensfaktorer från Porphyromonas gingivalis redan 12 år före insjuknandet. Individer med dessa antikroppar hade även en förhöjd risk att utveckla reumatoid artrit senare i livet, jämfört med kontrollgruppen (oddskvot 2,31; 95 procents konfidensintervall [1,41–3,79]. Vid granskande av tandröntgen före insjuknande sågs även en signifikant ökad käkbensförlust hos dessa individer jämfört med kontrollerna. Nivåerna av den bennedbrytningsdrivande molekylen RANKL var förhöjda flera år före insjuknandet, och individer med påvisad förekomst av denna molekyl hade en ökad käkbensförlust jämfört med RANKL-negativa. RANKL hängde inte bara samman med skador i käkbenet före insjuknande, utan man kunde även se ett samband mellan denna markör och ökade skador i händer och fötter redan vid insjuknandetillfället. 

Tillsammans visar dessa resultat på att de bennedbrytande processerna startar flera år före insjuknande i reumatoid artrit och att det finns ett samband mellan käkbensförlust, nivåer av antikroppar mot Porphyromonas gingivalis och RANKL i blodet och att senare i livet utveckla reumatoid artrit. Avhandlingen har gett ny kunskap om hur man snabbare ska kunna förutsäga sjukdomens uppkomst och utveckling, något som i framtiden kanske kan ge oss möjlighet att förhindra sjukdomsutvecklingen.