Egenreferat. Retentio testis, eller kryptorkism, är en av de vanligaste medfödda missbildningarna hos pojkar och en vanlig orsak till kirurgi i småbarnsåren. Tillståndet ger ökad risk för infertilitet och testikelcancer, men risken sänks vid tidig diagnos och operation. År 2007 infördes nationella riktlinjer om kirurgisk korrektion vid 6–12 månaders ålder eller så snart diagnosen konstaterats [1]. Syftet med vår studie [2] var att kartlägga förekomsten och behandlingen av retentio testis i Sverige, samt att undersöka i vilken utsträckning som riktlinjerna efterlevs.

I denna registerbaserade observationsstudie inkluderades alla svenskfödda pojkar som mellan 2001 och 2014 var under 18 år gamla. Information om riskfaktorer, såsom prematuritet och födelsevikt, erhölls från Medicinska födelseregistret. Genom Patientregistret identifierades alla med retentio testis-diagnos. Postoperativa infektioner och dödsfall relaterade till retentio testis-operationer identifierades genom Patientregistret, Läkemedelsregistret och Dödsorsaksregistret. Sjukdomsprevalens och kirurgisk behandling presenterades med trender över tid och geografiska skillnader observerades, liksom komplikationer inom 30 dagar efter operationen.

Under 2001–2014 diagnostiserades 20 375 pojkar med retentio testis. Av dessa genomgick 12 766 operation före 18 års ålder (prevalens kirurgi i befolkningen 1,8 procent; 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,5–2,0). Prevalensen var högre hos barn födda tidigt och hos barn med låg födelsevikt. Medianåldern vid operation sänktes under studieperioden från 6,2 till 3,4 år (P < 0,001), men 2014 opererades fortfarande 94,1 procent (95KI 92,7–95,6) efter ett års ålder. Stora geografiska skillnader i medianålder vid operation sågs: år 2014 var den under 2,5 år hos barn från Gotland, Kalmar, Norrbotten och Uppsala, men över 6 år i Gävleborg, Södermanland, Västmanland, Örebro och Östergötland. Alla barn överlevde operationen, och postoperativa infektioner sågs hos 1,4 procent (95KI 1,1–1,6).

Sammanfattningsvis konstateras att retentio testis är vanligt förekommande bland svenska barn och att medianåldern vid operation har sjunkit mellan 2001 och 2014. Tillståndet bör identifieras redan under första årets barnhälsoundersökningar, men andelen som behandlas före ett års ålder är låg trots gällande riktlinjer, och stora regionala skillnader ses i operationsålder. Huruvida de regionala skillnaderna beror på varierande kunskap hos vårdgivarna eller på bristande operationsresurser för de allra yngsta, eller om barnets hemsituation påverkar möjligheterna till tidig diagnos och behandling, bör framtida studier utforska.