Vid uttalad hypotyreos kan depression delvis lindras av behandling med sköldkörtelhormon. Vid subklinisk hypotyreos är läkemedelsbehandling omdebatterad, och en association mellan lindring av symtom och tyroxin har varit ifrågasatt.

Med hypotesen att depressiva symtom ökade i gruppen yngre till medelålders med subklinisk hypotyreos studerades detta prospektivt i en kohort på över 92 000 människor som följdes under 2 år [1].

Medelåldern var 39,9 år, och 32,7 procent var kvinnor. Av alla deltagare hade 4 384 (4,7 procent) subklinisk hypotyreos, definerad som TSH > 5,0 mIE/l och normalt fritt T4. Under uppföljningen utvecklade 7 323 personer depressiva symtom mätt med en validerad metod som i huvudsak mäter affektiva symtom, CES-D (Center for Epidemiologic Studies depression scale). Med multivariat analys sågs ingen skillnad i risk att utveckla depressiva symtom mellan dem med subklinisk hypotyreos och eutyreoida deltagare; inte heller sågs någon relation till nivåer av fritt T4 eller fritt T3. Detta gällde även den subgrupp som hade TSH > 10 mIE/l (n = 326). Ingen association sågs efter justering för förväxlingsfaktorer: kön, ålder, komorbiditet, rökning, alkohol och menopaus för kvinnliga deltagare.

Begränsningar i studien är kort uppföljningstid, att depressiva symtom självrapporterades via enkät och att enbart en tredjedel av deltagarna var kvinnor. Både depression och hypotyreos är vanliga tillstånd, men utifrån ett svenskt perspektiv förefaller incidensen depression vara hög under en 2-årsperiod: 8 procent. Denna välgjorda, omfångsrika studie ger ny kunskap om att sambandet mellan depression och subklinisk hypotyreos är lågt, vilket har betydelse för klinisk bedömning och handläggning.

I en intressant kommentar i samma nummer av tidskriften [2] betonas att studien är prospektiv, den stora volymen och att stress har tagits in som del i studiens design. Slutsatsen är att förväntningarna bör dämpas vid tyroxinbehandling som initieras mot bakgrund av lindrig hypotyreos och depressiva symtom. Kvarstår symtomen vid normaliserade biokemiska värden bör annan sjukdom utvärderas, i första hand depression. Att använda dosjustering eller byte till andra preparat, som tillägg med trijodtyronin eller kapslar med torkat grissköldkörtelextrakt, blir utan förväntad effekt hos en majoritet. Kausalitet mellan lindrig underfunktion i sköldkörtel och depressivitet är inte visad; de bör behandlas som separata tillstånd.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Jan Calissendorff är ledamot av Takedas utbildningsråd för sköldkörtelfrågor.