Egenreferat. De senaste sex åren har behandlingen av MS i Sverige börjat skilja sig kraftigt från den etablerade bromsbehandlingen i de flesta länder. I Sverige används den monoklonala antikroppen rituximab »off label« i stor utsträckning. Behandlingen omfattar både nydiagnostiserade patienter och patienter som bytt från inledande konventionell MS-behandling. Rituximab är registrerat för behandling av B-cellsmaligniteter och reumatoid artrit och leder till en markant B-cellsreduktion/-utplåning redan efter 6–12 månaders användning. Off label-behandlingen vid MS har hittills få rapporterade biverkningar. Långtidsdata avseende säkerhet och biverkningar saknas dock för MS. 

I Uppsala stötte vi på två akuta fall med allvarliga symtom, som misstänktes vara kopplade till behandlingen med rituximab. Detta väckte MS-teamets intresse för att inventera biverkningar som kan vara förknippade med behandlingen. Detta skedde genom retrospektiva journalstudier. Vidare användes data från det Svenska MS-registret för att ta reda på i vilken omfattning rituximab används vid MS i Sverige.

Journaluppgifter inhämtades från alla patienter med MS (n = 61) som behandlas med rituximab på neurologkliniken i Uppsala. Alla biverkningar identifierades och graderades enligt CTCAE (Common terminology criteria for adverse events) version 2.0 och 3.0. Vi fann 13 fall med icke-infusionsrelaterade biverkningar, varav 2 var potentiellt allvarliga: akut leverinsufficiens och akut tarmperforation som fordrade kirurgisk intervention. Ökad fatigue, luftvägs- och urinvägsinfektioner samt artralgier tillhörde övriga biverkningar. Enstaka fall med enterovirusencefalit rapporterades från ett annat centrum.

Svenska MS-registret innehåller information om 19 000 MS-patienter. Vi fann att andelen patienter som startade sin bromsbehandling med rituximab var hela 53 procent (juni 2017). Vi såg också en kraftig ökning av MS-patienter som bytt sin bromsbehandling till rituximab jämfört med godkända immunmodulerande läkemedel under de senaste sex åren. Det fanns stora geografiska skillnader med toppnotering för Västerbotten, där nästan 100 procent använder rituximab vid MS.

Långtidsdata avseende rituximabs biverkningsprofil hos MS-patienter saknas, och vi vill belysa vikten av att rapportera biverkningar. Lämpligen bör också registreringen av biverkningar i MS-registret uppmuntras. Biverkningsregistrering bedöms särskilt viktig vid off label-behandling.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Anne-Marie Landtblom har erhållit honorar för föredrag och deltagande i rådgivande kommitté från Teva, Biogen, Merck Serono, Roche och Genzyme. Joachim Burman har erhållit rese- och forskningsbidrag och honorar för föredrag från Almirall, Biogen, Genzyme, Hospira och Merck Serono.