Egenreferat. Radikal mastektomi var länge det enda kirurgiska alternativet för bröstcancerpatienter, oavsett tumörbörda. Banbrytande randomiserade studier på 1970-talet visade att bröstbevarande kirurgi (BCS) gav samma överlevnad förutsatt att postoperativ strålbehandling (radioterapi, RT) gavs, trots att man såg fler lokala återfall. Resultaten har lett till en ökande andel BCS, som i dag ligger på 50–60 procent. Retrospektiva studier har på senare tid visat en överlevnadsfördel för kvinnor opererade med bröstbevarande kirurgi, men har på grund av brist på recidivdata oftast inte kunnat relatera till återfallsrisk.

Mellan 2000 och 2004 inkluderades 3 518 patienter med upp till 30 mm stor tumör i bröstet i en prospektiv kohortstudie omfattande 26 svenska sjukhus. Studien undersökte återfallsrisken efter en negativ portvaktskörtelbiopsi som enda axillingrepp och har nyligen rapporterat 10-årsresultat [1]. För den här rapporterade analysen selekterades enbart patienter opererade med BCS och efterföljande RT, eller med mastektomi utan RT. Överlevnad och återfallsrisk vid dessa två behandlingssätt jämfördes.

Den slutliga kohorten bestod av 2 767 kvinnor som hade följts under i genomsnitt 13 år: 2 338 med BCS och 429 med mastektomi [2]. Kvinnor opererade med mastektomi utan RT var i genomsnitt äldre och hade något större tumörer, som oftare hade lobulärt och multifokalt växtsätt med högre histologisk grad. Postoperativ kemoterapi gavs oftare till kvinnor efter BCS, som oftare hade körtelmetastaser. Total överlevnad skilde sig signifikant mellan grupperna med 79,5 procent för BCS jämfört med 64,3 procent för mastektomi (P < 0,001; Figur 1). Samma gällde den cancerspecifika överlevnaden med 90,5 jämfört med 84,0 procent (P < 0,001). Lokala återfall skilde sig inte mellan grupperna, däremot sågs färre recidiv i armhålan efter BCS: 1,1 procent mot 3,5 procent (P < 0,001). I en multivariabel analys justerade vi sedan för tumör- och behandlingsdata samt ålder: mastektomi utan RT förblev en oberoende faktor för lägre total och cancerspecifik överlevnad (riskkvot [RR] 1,70, 95 procents konfidensintervall [95KI] 1,38–2,10 respektive RR 1,69, 95KI 1,22–2,33). Ytterligare oberoende negativa faktorer var hormonokänslighet, högre histologisk grad, körtelpositivitet, större tumördiameter och högre ålder.

Våra resultat bekräftar att BCS med radioterapi mot bröstet ger bättre överlevnad än mastektomi utan RT. Resultaten står sig även efter justering för relevanta riskfaktorer. Det fanns ingen ökad risk för lokala återfall vid BCS, däremot en minskad risk för återfall i armhålan – något som kan bero på att en del av strålfältet mot bröstet tangerar den nedre delen av armhålan.