I Sverige finns inget styrande regelverk vad gäller läkares livslånga lärande (efter ST). Variationen är stor och de formella kraven otydliga. Landstingens intresse för att finansiera läkares fortbildning är svagt.

För att effektivt kunna leverera sjukvård av god kvalitet behöver läkare kontinuerlig kompetensutveckling, inte minst mot bakgrund av en åldrande befolkning, nya teknologier, metoder och arbetssätt, en ökad patientmedverkan och ökade förväntningar från patienter.

Den ökade pressen i sjukvården gör att fokus ligger på att lösa innevarande kvartalsproblem med bland annat vårdköer och brist på sängplatser. Detta skapar en stor upplevd stress bland läkare.

För att bibehålla och utveckla kvaliteten i sjukvården och för att ge läkare en dräglig arbetsmiljö krävs omfattande åtgärder. En delkomponent är att arbetsgivaren, utifrån verksamhetens och individens behov, systematiskt satsar på kompetensutveckling. Utöver uppdatering av den rent medicinska kompetensen behöver läkare lära sig mer om bland annat ledarskap, teamarbete, digitalisering, patientsäkerhet och implementeringskunskap.

Detta skulle ge läkare större möjligheter att under ett långt yrkesliv kunna leda sjukvårdens utveckling, utföra ett bra jobb och känna stolthet. Det primära ansvaret för att ge läkare förutsättningar för att förebygga, diagnostisera och behandla sjukdom ligger hos arbetsgivaren. Det är dags att ta det livslånga lärandet på allvar.