Vår syn på huden har förändrats fundamentalt under senare år. Från att ha betraktats huvudsakligen som en mekanisk barriär mot omgivningen framträder nu huden som ett spännande organ med tidigare oanade funktioner, imponerande cellulär plasticitet och komplexa interaktioner. I huden finner vi ett sinnrikt och kraftfullt immunsystem som finslipats under evolutionen i kampen mot yttre hot. Det medfödda immunsystemet samverkar med den adaptiva immuniteten för att reagera både snabbt och specifikt. 

Psoriasis och eksemsjukdomar är välkända, vanliga och hyggligt välkarakteriserade, men ändå kliniskt heterogena begrepp. Hur kan vi förstå vad som påverkar olika kliniska fenotyper? Vad driver utveckling av svår respektive lindrig sjukdom och hur behandlar vi bäst? I takt med växande och fördjupad kunskap om inflammatoriska och immunologiska signalvägar på molekylär och genetisk nivå börjar vi skönja olika sjukdomsmönster, och här hjälper inte minst utveckling av målinriktad specifik terapi till. Forskning och läkemedelsutveckling går hand i hand, vilket har inneburit stora framsteg och påtaglig förbättring av livskvaliteten för patienter med svår sjukdom. Utvecklingen har varit mest påtaglig vid psoriasis, men börjar nu ta fart också vid eksem, där vi ser fram emot en ny spännande era med ökad och fördjupad kunskap om patogenes och ett flertal nya målinriktade biologiska läkemedel.

Även om huden är det mest symtomgivande organet visar aktuell forskning att det finns systemiska effekter och påtaglig samsjuklighet både vid psoriasis och atopiskt eksem. Vid psoriasis har upprepade studier visat ökad risk för hjärt–kärlsjukdom och metabol störning såsom obesitas, hypertoni och dysli­pidemi, framför allt vid svår sjukdom. Vid atopiskt eksem finns en känd samsjuklighet med andra atopiska manifestationer såsom allergisk astma och allergisk rinokonjunktivit, och här tyder mycket på att en defekt hudbarriär kan vara början på det som beskrivs som »den atopiska marschen«. De senaste åren har fler och fler studier visat att det också finns en association mellan atopiskt eksem och ett flertal icke-allergiska sjukdomar såsom depression, ångesttillstånd, epilepsi och ADHD. Även om det återstår att konfirmera en del av dessa samband så kommer det i framtiden att ställas ökade krav på diagnostik och omhändertagande av patienterna samt på samarbete med kolleger utanför dermatologin. 

I detta temanummer kommer vi att diskutera det spekt­rum av olika symtom som klinikern möter. Hur ska man förstå de olika manifestationerna av dessa sjukdomar, och hur ska man behandla? Ökad insikt om bakomliggande mekanismer ökar terapimöjligheterna men bidrar också till ökad komplexitet. Etablerade och nya behandlingar vad gäller psoriasis och atopiskt eksem belyses i separata artiklar. En artikel beskriver det aktuella forskningsläget vad gäller samsjuklighet vid atopiskt eksem. Psoriasis­artrit är kanske den mest framträdande samsjukligheten vid psoriasis. Det är ofta en utmaning att diagnostisera denna i tidigt skede, och patienter med psoriasisartrit är ofta missförstådda inom sjukvården, vilket lyfts fram i en artikel. 

Vi hoppas att detta temanummer ska ge läsarna värdefulla insikter! 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.