Förtidsbörd innebär att förlossning sker före 37 fullgångna graviditetsveckor och utgör i dag det största perinatala problemet i Sverige och i världen. Inledningsvis vill vi betona att modern obstetrik och neonatologi i dag föredrar termen förtidsbörd och inte prematuritet, eftersom dateringen av graviditeter i dag är tillräckligt exakt för att byta ut ett mognadsrelaterat begrepp mot tidsrelaterad terminologi. 

Samtidigt som frekvensen av förtidsbörd i de nor­diska länderna har varit ganska oförändrad under de senaste decennierna, så har överlevnaden ökat och sjukligheten minskat hos barn som föds för tidigt. Vi saknar fortfarande en grundläggande biologisk förståelse av många av graviditetens och förlossningens mekanismer och i synnerhet för de komplikationer som leder till en förtidig förlossning. Vården av för tidigt födda barn har utvecklats snabbt och i positiv riktning, vilket har lett till en generellt sett förbättrad prognos hos barn som föds för tidigt. Den positiva utvecklingen har inbegripit framsteg inom intensivvården av för tidigt födda barn, men även nya kunskaper som implementerats inom omvårdnad med en tydlig målsättning att integrera föräldrar och familj. Det är viktigt att betona att majoriteten av alla barn som föds för tidigt i dag överlever och kan se fram mot en normal utveckling och en god framtida hälsa. 

I detta nummer publiceras 6 artiklar med huvudfokus på förtidsbörd, dess orsaker och konsekvenser. Artiklarna täcker både graviditeten och nyföddhetsperioden, barnets uppväxt och det vi i dag vet om vuxenlivet efter att ha blivit född för tidigt. Artiklarna utgår från ett svenskt perspektiv, men ger också utblickar mot omvärlden.

Den första artikeln syftar till att ge en allmän bakgrund som täcker både det obstetriska och pediatriska perspektivet. Den påföljande artikeln handlar om möjligheterna att förutsäga och förebygga förtidsbörd och förbättra utfallet för barn som håller på att födas för tidigt. Detta följs av en uppdaterad bild av de viktigaste utmaningarna efter extremt förtidig födelse och en artikel som beskriver att barn som fötts måttligt för tidigt har ökad risk för flera viktiga funktionsstörningar på kort och lång sikt. En femte artikel sammanfattar effekter av förtidsbörd avseende skilda aspekter av barnets framtida utveckling och hälsa. Den avslutande artikeln diskuterar föräldrarollens betydelse både före och efter en förtidig förlossning. 

Vi menar att Sverige har en unikmöjlighet att bidra till att generera ny kunskap som kan leda till bättre prevention och nya behandlingsstrategier. Nationella register som inbegriper longitudinella förlopp av graviditet, nyföddhetsperiod och framtida hälso­aspekter och som förvaltas med ny epidemiologisk metodik har en hög potential att generera kunskap som kan leda till en förbättrad hälso- och sjukvård. Det är viktigt att utveckla dessa register både på graviditets- och barnsidan med ytterligare observationer, fynd samt alla interventioner under graviditeten och på barnet. Sverige har också kommit långt i att regionalisera den specialiserade perinatala sjukvården, vilket ger goda förutsättningar för en optimerad vårdkvalitet och forskning. Det är viktigt att svenska forskargrupper fortsätter att vara drivande aktörer i såväl translationell forskning som i nationella och internationella multicenterstudier.