Kirurgkurs med fokus på interkulturell kompetens

Internationalisering av högre utbildning har varit på agendan sedan många år. Syftet är att utexaminerade studenter ska kunna verka på en global arbetsmarknad, men också i ett allt mer mångkulturellt Sverige [1]. För många viktiga samhällsfunktioner är det i dag centralt att beakta det globala perspektivet. Inom hälso- och sjukvården innebär det exempelvis att motverka nationsöverskridande hälsoproblem, men också att sjukvårdspersonal ska känna igen och kunna ge adekvat behandling till patienter med symtom och sjukdomar som är ovanliga i Sverige.

Då det oftast är ett litet antal studenter och lärare som medverkar i utbytesprogram är internationalisering på hemma­plan (internationalisation at home) ett led för att stärka så kallad interkulturell kompetens. Interkulturell kompetens kan ses som utvecklingen av förståelse, respekt och empati för personer med olika nationell, kulturell, social, religiös och etnisk bakgrund [2] och är en viktig del av professionellt bemötande i exempelvis vårdsammanhang. En heterogen studentgrupp medför dock särskilda didaktiska utmaningar eftersom det finns en ökad variation av tidigare erfarenheter, kunskaper och förväntningar på exempelvis undervisningens utformning [3]. Vår erfarenhet är att kursutbud på engelska väcker farhågor hos lärare och studenter om att studier på främmande språk medför att studenterna lär sig sämre än då kurser erbjuds på hemspråket. I linje med Högskoleverkets uppmaning i rapporten »En gränslös högskola« [4], att lärosätena regelbundet ska utvärdera internationaliseringsarbetet, beskriver vi här våra erfarenheter och slutsatser från att ha granskat kursupplägg och studenternas prestationer i en terminslång internationell kirurgkurs på Karolinska institutet, 10 år tillbaka i tiden. Vår ambition är att bidra till lärares perspektiv på internationalisering på hemma­plan och belysa hur ett kursupplägg där ledordet är att integrera och skapa samma villkor för alla studenter kan vara lyckosamt på flera sätt. 

Internationell kirurgkurs på Karolinska institutet

På Karolinska institutets (KI) läkarprogram har det internationella studentutbytet i över 30 år varit ett tydligt inslag i utbildningen. Sedan år 1995 genomförs varje hösttermin en integrerad engelskspråkig kirurgkurs på Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge. En tredjedel av kirurgkursens studenter är utländska, varav de flesta kommer från Europa (Tabell I). De internationella studenterna deltar inom flera olika utbytesprogram (ERASMUS, Linnaeus-Palme eller Nordplus) och genomför kursen på samma villkor som de svenska studenterna.

Kursen omfattar en termin (initialt 27 högskolepoäng) och är indelad i momenten kirurgi, ortopedi, urologi, anestesi och dia­gnostisk radiologi/bilddiagnostik. Träning i kliniska färdigheter varvas med teori i form av seminarier och en heldag föreläsningar per vecka. Inom ramen för den vetenskapliga utvecklingen genomför och redovisar studenterna under handledning även ett egenarbete inom evidensbaserad medicin. För att få delta i examinationen krävs närvaro och godkänd prestation på alla moment. 

Examinationen består av ett praktiskt prov av kliniska färdigheter, en skriftlig tentamen och ett muntligt förhör. Den skriftliga tentamen består av frågor som är både fakta- och förståelseinriktade. Vid den muntliga examinationen utgår lärarna från Biggs och Collis SOLO-taxonomi [5] för att bedöma studenters förståelse och hur väl de kan resonera kring kliniska frågeställningar i relation till olika patientfall. De allra flesta studenter presterar väl på både det praktiska provet och vid den muntliga tentamen, men det är en större spridning av resultat vid den skriftliga examinationen.

I slutet av kursen fyller samtliga studenter i en kursvärdering med frågor rörande kursen i detalj och som helhet. De utländska studenterna är överlag mycket positiva till kursen och lyfter särskilt fram träningen i praktiska moment och den läkarledda handledningen som positiva delar, i synnerhet det icke hierarkiska klimatet. De negativa kommentarerna rör framför allt språksvårigheter och en önskan om mer teoretisk undervisning som de är vana vid hemifrån. Medan återkopplingen från de utländska studenterna överlag har varit positiv har det från svenskt studenthåll varierat med ett inslag av oro för att kursen håller sämre kvalitet jämfört med motsvarande kurs på svenska. Motsvarande kurs hålls på svenska under vårterminen och parallellt vid tre andra sjukhus. Som ansvariga kursgivare gjorde vi därför en jämförelse av studenternas tentamensresultat under den tidsperiod som internationella kursen har erbjudits.

Likvärdiga studieresultat

Överlag har de internationella studenterna presterat väl, även om spridningen är stor avseende den skriftliga tentamen (Tabell II). Den stora andelen av tyska studenter (57 procent) har ett skrivningsresultat som väl motsvarar de svenska studenternas, medan de från Frankrike och övriga Europa har något lägre resultat. De argentinska studenterna, som deltar i kursen under slutet av sin utbildning, har som grupp bäst resultat. Skrivningsresultaten överensstämmer i stora drag med studenternas slutbetyg enligt ECTS (European credit transfer system), förutom för gruppen från övriga Europa som presterar så pass väl vid de kliniska placeringarna, liksom vid de praktiska och muntliga examinationerna, att det sammanlagda betyget blir högre (Tabell II). 

Språklig utmaning

De svenska studenterna uppger att de uppskattar att studera tillsammans med de internationella studenterna, men framhåller ofta att undervisning på engelska ger en sämre kvalitet, bland annat på grund av lärarnas bristande språkkunskaper. Utan tvekan blir undervisningsmoment didaktiskt sämre om läraren brister i engelskan, och en del lärare framför vid lärarkollegium att de inte känner sig komfortabla med att undervisa på engelska. Som stöd erbjuds en språkkurs, men i ovanliga fall kan lösningen vara att ersätta läraren under höstterminerna. Ett visst merarbete tillkommer också med att översätta kursinformation och skriftliga prov, men det är hanterbart, och en viss ekonomisk kompensation för de extra utgifterna erhålls från KI.

Kursen är upplagd för att minimera katedrala föreläsningar till förmån för ett större inslag av seminarier, demonstrationer och praktiska moment. Kritiken om en sämre undervisning för de svenska studenterna när kursen ges på engelska avspeglas inte av sämre prestationer på den skriftliga examinationen – de svenska studenterna som går kirurgkursen på Huddinge har likartade prestationer på höstterminerna (då utländska studenter deltar) som på vårterminerna (utan utländska studenter) (Figur 1). 

Tvådagars internat inleder kursen

De flesta utomnordiska läkarstudenter har en mycket gedigen teoretisk grund, men har i allmänhet haft begränsad klinisk praktik. Det är viktigt för kursledningen att se till att de utländska studenterna har likartade förutsättningar som de svenska att tillgodogöra sig den kliniska färdighetsträningen, och därför erbjuds bland annat en kvällskurs i propedeutisk klinisk medicin på engelska. 

För att uppnå målen med internationalisering på hemma­plan räcker det inte att studenter från olika länder läser tillsammans, utan det krävs en medveten strategi för att det ska mynna ut i ett lärande som förbereder inför en global och/eller mångkulturell yrkesbana. Vår utgångspunkt att integrera svenskkommande och utlandskommande studenter kan belysas med modeller för interprofessionellt lärande i vården [6], som handlar om att lära om, av och med varandra. Kursupplägget vilar på vår värdegrund om likabehandling och att internationalisering uppnås genom kursaktiviteter som främjar att studenterna interagerar och stöttar varandra vid olika lärandeaktiviteter, så kallat kamratlärande.

De olikheter i kulturell bakgrund som föreligger är en stor tillgång, men kan också bidra till oklarheter och brustna förväntningar. För att minska risken för onödig friktion och bidra till utveckling av interkulturell kompetens inleds kursen med att studenterna deltar i ett tvådagars internat som i förs­ta hand är avsett att vara av icke-medicinsk karaktär. Under dessa dagar förs diskussioner kring professionalism, etik, uppförandekoder, klädsel, sociala hierarkier på sjukhus och i samhället, tilltalsspråk m m. Studenterna får exempelvis berätta för varandra vad det innebär att studera medicin i deras respektive länder samt reflektera kring attityder utifrån autentiska patientfall. Genom att belysa och diskutera exempelvis normer arbetar vi aktivt med att skapa en gemensam plattform för den kirurgiska utbildningen, och det är vår erfarenhet att detta bidrar till att utveckla en bra »teamkänsla«. 

I kursvärderingarna lyfts internatet återkommande fram som ett uppskattat inslag i kursen. Fördelarna med en helt integrerad kurs är vidare att alla moment hålls på engelska och att man därigenom undviker det dubbelarbete för lärarna som en tvåspråkig kurs innebär. Kursledningen är tydlig med att de utländska studenterna inte är gäststudenter utan att de har exakt samma rättigheter och skyldigheter som de svenska studenterna och att sjukhusets utbildningsresurser står till alla studenters förfogande. Med en total integrering tillför de utländska studenterna oss lärare, övriga KI-studenter och patienter kontinuerligt värdefulla erfarenheter av kulturell, social och ofta ämnesmässig (medicinsk) natur.

Patienterna ofta positiva

Inom professionsutbildningar där delar av utbildningen är verksamhetsförlagd och innefattar tredje part, det vill säga patienter, innebär kurser på engelska en särskild utmaning. I vårt exempel bedrivs utbildning inom ett system som är primärt uppbyggt för god och säker patientvård snarare än att ta emot utbytesstudenter. Att organisera en god lärmiljö kan under sådana förutsättningar upplevas som särskilt svårt. 

De flesta patienter förefaller vara medvetna om att studenter, vårdpersonal och forskare med utländsk bakgrund är en naturlig del av verksamheten vid ett universitetssjukhus med internationella ambitioner. Många av sjukhusets patienter har själva en utländsk bakgrund och har därför en förståelse för den språkproblematik som kan föreligga. Dagens yngre och medelålders patienter har i många fall goda kunskaper i engelska och förefaller inte ha något emot att samtala med studenterna på engelska. De svenska studenterna är vidare regelmässigt mycket behjälpliga då språkproblem uppstår, och de tyska läkarstudenterna behärskar vanligen svenska tämligen bra efter bara några månader. Inga klagomål från patienterna har erhållits, utan tvärtom så uppskattar patienterna de utländska studenterna eftersom de vanligen uppfattas som intresserade, kunniga och trevliga. 

Slutsats

Internationalisering ger värdefulla erfarenheter av kulturell, social och medicinsk natur som förbereder studenterna för en global arbetsmarknad, men också för nationsöverskridande hälsoproblem på hemmaplan. Internationaliseringen medför pedagogiska utmaningar, bland annat större spridning av teoretiska och praktiska förkunskaper, men också språkliga utmaningar för studenter och lärare. Vårt erfarenhetsexempel med en helt integrerad kurs på engelska är ett uppskattat inslag i en modern läkarutbildning som kan bidra till interkulturell kompetens samtidigt som studieresultaten bland svenska och utländska studenter är goda och likvärdiga.