Annons Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Ökad hälsomedvetenhet kan öka människors hälsoångest

Debatt 26 MAR 2019 Medierna har ett stort ansvar för att undvika alarmistiska hälsobudskap. Professionen måste debattera mot orimliga budskap och se till att sjukvården inte bidrar till att öka människors hälsoångest, skriver Ann-Sophie Lindqvist Bagge et al. ()

Apropå! Förespråkarnas tystnad i debatten om skakvåld

Debatt 25 MAR 2019 Är förespråkare för diagnosen skakvåld inte längre övertygade om att triaden kan användas som medicinsk diagnostik för att bevisa skuld bortom rimligt tvivel, eller menar de fortfarande att den är ett säkert bevis för att en skakning ägt rum? I så fall bör de bekänna färg i debatten, skriver Knut Wester. (1 kommentar)

Etik kan inte ersätta kunskaper i juridik på läkarprogrammen

Debatt 20 MAR 2019 Precis som etiken har juridiken sin plats i läkarens verktygslåda. Läkarprogrammen bör erbjuda regelbunden och pedagogiskt genomtänkt undervisning i juridik som är grundad i både teori och praktik, skriver Moa Kindström Dahlin et al. (1 kommentar)

Apropå! Vikten av att hålla ihop och sluta träta

Debatt 20 MAR 2019 Varför finns det inom vården en tendens att påpeka att andra arbetar fel utan att ha en aning om hur kollegans vardag ser ut? Det undrar Peje Åstrand, som hoppas att alla läkare återigen kan börja arbeta mot samma mål och fokusera sin energi på patienterna. (4 kommentarer)

Läkarprofessionen säger nej till färre och bredare specialiteter

Debatt 13 MAR 2019 Läkarprofessionen tror inte att en mer generalistbaserad specialistsjukvård och specialistutbildning med färre och bredare specialiteter är lösningen på de äldre, multisjuka patienternas ökande sjukvårdsbehov, skriver företrädare för Hjärtförbundet. (1 kommentar)

Apropå! Tillförlitlig evidens, informerade beslut och bättre hälsa

Debatt 13 MAR 2019 Vi måste utnyttja värdet av systematiska översikter för förbättrad hälsovård, upplysning till vårdsökande och ny forskning, skriver Arne Ohlsson som hoppas att Cochrane i Sverige och internationellt går mot en ljusnande framtid.  (2 kommentarer)

Onödig förvirring om vård till papperslösa – ge vård efter behov!

Debatt 12 MAR 2019 Två artiklar i Läkartidningen rapporterar att kunskapen om reglerna för vård till papperslösa är bristfällig bland läkare. Grunden till förvirringen ligger i en juridisk paradox, skriver Pouya Ghelichkhan. (7 kommentarer)

Ansvar och etiska principer krävs för att förbättra sjukvården

Debatt 11 MAR 2019 Trots att ett stort antal upprop, artikelserier och granskande reportage i medierna belyst allvarliga konsekvenser av avprofessionaliseringen av läkaryrket har problemet eskalerat, anser Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården, som vill medverka till att sjukvården styrs i enlighet med grundläggande medicinska principer. ()

Läkarförbundet lyfter ständigt professionen

Debatt 11 MAR 2019 Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården lyfter förtjänstfullt frågan om professionens status inom välfärdens sektorer. Vi delar uppfattningen att professionens roll ska stärkas, skriver Läkarförbundets ordförande Heidi Stensmyren i en kommentar till ett debattinlägg i LT underskrivet av 78 läkare. (1 kommentar)

»Birgitta Essén utmanar WHO om kvinnlig könsstympning«

Debatt 28 FEB 2019 Kommer Birgitta Esséns framtida arbete att leda till att den kunskap och kompetens runt kvinnlig könsstympning som håller på att byggas upp i Sverige hindras eller kanske till och med raseras? Det frågar sig Elisabeth Ubbe. (1 kommentar)

»Min ambition är att vara uppdaterad på forskningsläget«

Debatt 28 FEB 2019 Jag drivs inte av en specifik agenda utan av en ambition att vara uppdaterad på forskningsläget. Det skriver Birgitta Essén i denna replik till Elisabeth Ubbe, som i ett debattinlägg i LT kritiserat henne för uttalanden om förlossningskomplikationer hos omskurna kvinnor. (2 kommentarer)

Recept för en mer attraktiv jourtjänstgöring

Debatt 25 FEB 2019 En reformering av joursystemet är nödvändig för att öka patientsäkerheten och möjliggöra för fler läkare att ingå i jourlinjen, skriver Christian Bjurman och Christian Benedict. (5 kommentarer)

App kan ge en mer effektiv och jämlik vård av svårläkta sår

Debatt 22 FEB 2019 Patienter med svårläkta sår tillhör en medicinskt lågprioriterad grupp med kostnadskrävande vård. Ett virtuellt beslutsstöd har lett till att vårdteam nära patienten kan arbeta mer effektivt, skriver Rut F Öien och Maj Rom. ()

Inför specialistutbildning i kognitiv medicin för läkare

Debatt 20 FEB 2019 Nedsatt kognitiv funktion ses vid en rad sjukdomar men förbises inte sällan på grund av kunskapsluckor. Specialistutbildning i kognitiv medicin kan ändra på det. Debattörerna argumenterar för kognitiv medicin som basspecialitet och hur innehållet kan utformas. (5 kommentarer)

Enkel åtgärd kan ge AT-läkare ökad trygghet i läkemedelsarbetet

Debatt 19 FEB 2019 Avsatt tid för kliniskt och praktiskt inriktad läkemedelsutbildning med kollegial diskussion ökar nyexaminerade läkares trygghet i läkemedelsarbetet, skriver Johan Lönnbro och Susanna Wallerstedt. ()

Låt professionen utveckla framtidens sjukvård

Debatt 13 FEB 2019 Det finns ett naturligt samband mellan god hälso- och sjukvård och hög kvalitet i forskning, utbildning och fortbildning. Forskning är grunden för framtidens vård och utvecklar samtidigt personalens kompetens. En nära koppling till hälso- och sjukvården är också en förutsättning för god klinisk forskning, skriver Jan Nilsson och Britt Skogseid. ()

Fluorokinoloner – nu måste vården tänka till

Debatt 06 FEB 2019 Sedan 1980-talet har fluorokinoloner varit ett av de mest använda antibiotikapreparaten, men de har ifrågasatts med tanke på risken för resistens. Vi vill nu uppmärksamma förskrivare på de många och allvarliga biverkningar som patienten kan drabbas av, skriver Martina Wahnström et al. (3 kommentarer)

Felaktig bild av läkarstudenter i utlandet

Debatt 05 FEB 2019 Jag hoppas att fler arbetsgivare i vården kommer att välja framtida kandidater efter meriter och inte exkluderar någon beroende på studieland. Det skriver Alexandra Munteanu, läkarstudent på termin 10 i Rumänien. (15 kommentarer)

Otillbörlig marknadsföring av nytt läkemedel mot MS?

Debatt 05 FEB 2019 Är Roches information till landets neurologer om kostnadseffektiviteten av ett nytt läkemedel vid MS förenlig med god marknadsföringssed? Det går att anföra argument däremot, skriver Jan Fagius. (1 kommentar)

Viktigt att ha hemoglobinopati i åtanke hos utomeuropeiska patienter

Debatt 01 FEB 2019 I en debattartikel i LT diskuteras risken för att utifrån HbA1c underdiagnostisera diabetes i populationer där olika hemoglobinopatier är vanligt. Enligt vår erfarenhet förekommer det mycket sällan i klinisk vardag att kollegor screenar för diabetes med enbart HbA1c. Det skriver tre forskande distriktsläkare. ()

Bra att läkare inte stirrar sig blinda på HbA1c

Debatt 01 FEB 2019 När vi säger att man ska överväga om patienten kan ha en hemoglobinvariant och i så fall kontrollera för detta innebär det inte att vi säger att man ska kontrollera alla, skriver Anders Larsson och Lars Breimer i denna slutreplik i en diskussion om hemoglobinopatier i LT. ()

Låt oss vara kloka och lyssna på användarna

Debatt 31 JAN 2019 Det här är inte första gången i medicinsk historia som någon velat väl och inte upptäckt biverkningar förrän långt senare. Låt oss vara kloka och ta användarna på allvar denna gång, skriver Agneta Schnittger och Lina Rosengren i sin slutreplik i debatten om kopparspiral i LT. (1 kommentar)

Apropå! Läkare, anhöriga och behovet av entusiasm

Debatt 30 JAN 2019 Anhöriga är en viktig resurs i vården och kontakten med anhöriga är därför en viktig del av läkaryrket, skriver Ingela Fehrman Ekholm. Samtidigt efterlyser hon ett större mått av såväl empati som entusiasm i läkarkåren. (1 kommentar)

Hjärt–kärlsjukdom ofta underbehandlad vid schizofreni

Debatt 30 JAN 2019 Många patienter med psykisk ohälsa är såväl underbehandlade som odiagnostiserade avseende hjärt–kärlsjukdom. Ökad medicinsk behandling av riskfaktorer, livsstilsförändringar och aktiva försök att minska stigmatiseringen kring mental ohälsa kan förbättra situationen, skriver Rubina Attar. (5 kommentarer)

Befintliga informationskanaler bör bevaras och utvecklas

Debatt 29 JAN 2019 Läkemedelsverkets hantering av Läkemedelsboken visar att man varken tar hänsyn till vården eller styrande regelverk. Myndigheten har förskansat sig bakom tjocka och ogenomträngliga betongmurar långt borta från lyhördhet och vilja att möta vårdens behov, skriver Maria Palmetun Ekbäck, ordförande i Sveriges läkemedelskommittéer. ()

Informationskanaler behöver utvecklas i samråd

Debatt 29 JAN 2019 Läkemedelsverketska fortsätta att producera producentoberoende information och optimera formerna för detta i dialog och samverkan med representanter för vården, berörda myndigheter och andra viktiga organisationer, skriver Maja Marklund, i denna replik till Maria Palmetun Ekbäck, Sveriges läkemedelskommittéer. ()

Läkaren ansvarar för en fungerande dialog

Debatt 28 JAN 2019 Läkaren ska säkerställa att patienten förstår den information som ges, skriver Roxanne Falconer. Hon blir därför ofta besviken på den bristande förmåga till kommunikation hon möter på praktik i vården och under utbildningen.  (1 kommentar)

PCR detekterar tuberkulos även i mikroskopinegativa prov

Debatt 25 JAN 2019 Vi bedömer att vår region haft stor nytta av lokal PCR för påvisning av tuberkulos inklusive rifampicinresistens. I många fall har den inneliggande isoleringsvården förkortats avsevärt, skriver Ingrid Selmeryd och Emeli Månsson. ()

Kopparspiral – dags att ta kvinnors symtom på allvar

Debatt 24 JAN 2019 Allt fler kvinnor med kopparspiral rapporterar symtom som vid kopparöverskott i kroppen. Forskning behövs för att fastställa kopparnivåer i blodserum och på cellnivå hos kvinnor med symtom på kopparöverskott, skriver Agneta Schnittger och Lina Rosengren. ()

Kopparöverskott av spiral – en osannolik hypotes

Debatt 24 JAN 2019 Mot bakgrund av den omfattande användningen av kopparspiral under mer än 40 år ter sig hypotesen att kopparspiral skulle kunna orsaka ett kopparöverskott, som i sin tur leder till en rad symtom, osannolik, skriver Viveca Odlind och Ewa-Lena hartman, Läkemedelsverket, i denna replik till en debattartikel i LT av Agneta Schnittger och Lina Rosengren. ()

Debattera i Läkartidningen!


Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.

Om läsarkommentarer


Välkommen att delge övriga läsare synpunkter på innehållet i en artikel.

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.