Annons
Annons
Annons Annons

Senaste nytt från Läkartidningen

Det kan vi lära av den som pluggar medicin mitt i livet

Debatt 12 NOV 2018 Det är en tillgång att få träffa studenter som valt att ändra yrkesbana. Diskussionerna och mötena blir givande. Ingela Fehrman Ekholm har som mentor intervjuat två äldre läkarstudenter om hur de ser på studierna, läkarrollen och vården i stort. (4 kommentarer)

Förvirring vanligt vid svensk handläggning av yrsel

Debatt 09 NOV 2018 Är Sverige på väg att bli ett yrsel-u-land? Svensk yrselvård skiljer sig numera från vården i våra grannländer. Patienter med yrsel utreds och behandlas inte enligt vetenskap och beprövad erfarenhet, skriver Christian Geisler och medförfattare. (5 kommentarer)

Forskningsdatabas – vetenskaplig process eller virtuell lagerlokal?

Debatt 07 NOV 2018 Forskningsdatabaser går helt enkelt inte att etikpröva, skriver Åke Thörn, som flaggar för att den nya dataskyddslag som föreslås träda i kraft 1 juli 2019 riskerar att skada tilltron till såväl etikprövningssystem som till medicinsk forskning allvarligt. ()

Intagnings-CTG – synpunker från andra sidan norska gränsen

Debatt 05 NOV 2018 Det saknas vetenskapliga belägg för rutinmässig användning av intagnings-CTG. Norge, Danmark, Storbritannien, Kanada, Australien och Nya Zeeland har sedan länge slutat rekommendera intagnings-CTG hos lågriskkvinnor, skriver Ellen Blix. ()

Intagnings-CTG – missuppfattningar misstänks i flera länder

Debatt 05 NOV 2018 Vi är överens om att intagnings-CTG inte ska användas som prediktionsmetod av förlossningsutfall sex till nio timmar senare. Om det använts så är det fel. Vi håller även med om att det kanske är en del av det svenska obstetriska kulturarvet – något som vi vill vårda, skriver Pelle G Lindqvist och Lizza Parts i denna replik på ett debattinlägg i LT. ()

PCCRC – viktigt kvalitetsmått för koloskopi

Debatt 02 NOV 2018 Diagnos av kolorektal cancer inom 6–36 månader efter koloskopi är ett viktigt kvalitetsmått för koloskopi. Bakomliggande orsaker är multifaktoriella, och varje fall bör följas upp i en orsaksanalys, skriver Anna Forsberg och medförfattare. ()

En förvrängd bild av verkligheten i skolan

Debatt 01 NOV 2018 Hur tillgången till elevhälsan ska göras mer likvärdig för alla elever är naturligtvis en viktig fråga att lyfta till högre instanser, skriver Elisabet Jädersten och medförfattare i denna slutreplik i en debatt om skolhälsan i Läkartidningen. ()

Stabilt sjukpenningtal kräver medicinsk kompetens

Debatt 30 OKT 2018 Det går att få ett stabilt sjukpenningtal på 9,0 men då måste alla aktörer göra sin del av jobbet. Sjukskrivningsmiljarden innebar många bra satsningar som går att återanvända, skriver Karin Starzmann. (2 kommentarer)

»Vårdcentral« som inte ingår i vårdvalet är ingen vårdcentral

Debatt 29 OKT 2018 Mikael Hoffmann ställer i ett debattinlägg i LT frågan: Vad är, och vem får kalla sig vårdcentral? Nu svarar svarar Annika Larsson, SFAM, och Marina Tuutma, DLF: »Att använda begreppet för en verksamhet som inte ingår i vårdvalet, och inte heller har ambitionen eller förutsättningarna för att göra det, känns grovt vilseledande.« ()

PCR ger bäst vägledning för antibiotikaprofylax mot GBS

Debatt 29 OKT 2018 Vid nationell PCR-IAP bör priset på utrustning och testkit kunna minimeras via Sveriges Kommuner och landsting. Lägre prisnivå bör ingå i Socialstyrelsens hälsoekonomiska modeller, skriver Claes Schalén och medförfattare i denna slutreplik gällande IAP mot GBS-infektion. ()

Finns det en ADHD-epidemi i Sverige?

Debatt 29 OKT 2018 Ur ett antropologiskt och socialepidemiologiskt perspektiv bör den epidemiologiska forskningen om ADHD inte bara handla om att upptäcka en objektiv eller »naturlig« prevalens utan också om faktorer som påverkar våra föreställningar och klinisk praxis, skriver Chirstoffer Hornborg och Juan Merlo. (13 kommentarer)

En vårdcentral är en vårdcentral – eller?

Debatt 26 OKT 2018 För knappt två år sedan ställde jag och medförfattare en fråga i LT. Får en vårdverksamhet som inte erbjuder fysiska besök kalla sig vårdcentral? Frågan kvarstår, skriver Mikael Hoffman, som inte finner svar i Läkarförbundets reviderade regler för marknadsföring.  (8 kommentarer)

En »hjärtstartare« är ingen hjärtstartare

Debatt 25 OKT 2018 »Köp en hjärtstartare och rädda liv«. Uppmaningen i reklamen kan leda tanken till att hjärtstartare kan ha avgörande betydelse vid ett hjärtstillestånd. Att utbilda fler medborgare i hjärt–lungräddning torde dock vara betydligt mer kostnadseffektivt, skriver Bengt Fagrell och John Wahren.  (3 kommentarer)

Spridning av hjärtstartare förmodligen kostnadseffektivt

Debatt 25 OKT 2018 Vi instämmer i att alltför få hjärtstartare kommer till användning, men när en »publik« hjärtstartare används är effekten inte minimal utan tvärtom betydande, skriver Andreas Claesson och medförfattare i denna replik på ett debattinlägg i LT av Bengt Fagrell och John Wahren. (1 kommentar)

Nya riktlinjer för hypertoni – en pedagogisk utmaning

Debatt 25 OKT 2018 Vi är bekymrade över att de nya europeiska hypertoniriktlinjerna är alltför komplext utformade för att på ett effektivt sätt tas upp i primärvården, där de flesta hypertonipatienter sköts i dag, skriver Mattias Brunström och Bo Carlberg. (1 kommentar)

Inga barn är övergivna av elevhälsan

Debatt 24 OKT 2018 Elevhälsan och dess medicinska insats är en viktig verksamhet för landets barn och ungdomar. Därför är det angeläget att korrigera felaktiga fakta som publicerats i medier och ge en korrekt bild av hur elevhälsan fungerar, skriver Elisabet Jädersten och medförfattare. ()

Tystnadsplikt är inte detsamma som sekretess

Debatt 24 OKT 2018 All personal i den medicinska delen av elevhälsan har sekretess, men spelreglerna för barn har förändrats och tillika uppdraget för landets lärare som en följd av skollagen 2010, skriver Sophie Ekman i denna replik på ett debattinlägg i Läkartidningen av Elisabet Jädersten och medförfattare. ()

Bättre status 2018: Livsstilsfaktorer i kirurgiska kvalitetsregister

Debatt 23 OKT 2018 Dokumentationen av levnadsvanor i svenska kirurgiska kvalitetsregister är bättre än tidigare rapporterat, men det finns fortfarande utrymme för förbättring. Detta bör prioriteras, skriver Hanne Tønnesen och medförfattare. ()

Så sätter vi global hälsa i fokus i Sverige

Debatt 19 OKT 2018 Nu finns en plan för Sveriges insatser vad gäller global hälsa inom ramen för Agenda 2030. Bistånd har även fortsättningsvis en viktig roll, men vårt arbete med global hälsa omfattar mycket mer, konstaterar Anders Nordström, läkare och ambassadör för global hälsa på Utrikesdepartementet. (1 kommentar)

Viktigt att diskutera profylax mot neonatala GBS-infektioner

Debatt 18 OKT 2018 Det är angeläget att diskutera hur neonatala GBS-infektioner bäst kan förebyggas. Antibiotikaprofylax under förlossning kan minska, men inte helt eliminera risken för att barnet får en tidig GBS-sepsis, skriver Bo Jacobsson et al i denna replik till ett debattinlägg i Läkartidningen 40/2018 av Claes Schalén et al. ()

Ingen anledning att ifrågasätta intagnings-CTG

Debatt 15 OKT 2018 Intagnings-CTG är en effektiv metod som förespråkas på alla förlossningsenheter. Flera tidigare studier har missförstått användningen av intagnings-CTG och kommit till felaktiga slutsatser, skriver Lizza Parts (bilden) och Pelle G Lindqvist. (3 kommentarer)

Lägst kostnad ger ökad risk för felmedicinering

Debatt 12 OKT 2018 Det är dags att TLV omprövar spotmarknadsstrategin vid uppköp av läkemedel och övergår till att upphandla läkemedel för två år i taget, skriver Ulf Paulsson (»patient med kunskaper om inköpsstrategier«). (5 kommentarer)

SLF student kräver hållbara studiemiljöer

Debatt 08 OKT 2018 Den psykiska ohälsan bland Sveriges läkarstudenter får inte fortsätta att öka. Det ligger inte bara i studenternas intresse utan är en angelägenhet försåväl hälso- och sjukvården som våra framtida patienter, skriver företrädare för SLF student. ()

Ompröva blodtrycksmål för typ 2-diabetes snarast

Debatt 05 OKT 2018 Staffan Björck ifrågasätter Socialstyrelsens rekommendation för målblodtryck gällande personer med typ 2-diabetes. Dagens behandlingsmål kan lågt räknat ha inneburit en femårseffekt i storleksordningen 1 000 onödiga stroke eller hjärtinfarkter hos personer med diabetes i Sverige, skriver han. (4 kommentarer)

Nu kommer NEWS2 – bör införas brett nationellt

Debatt 04 OKT 2018 En översatt reviderad version av det tidiga varningssystemet NEWS lanseras i oktober 2018. NEWS2 rekommenderas bli nationellt gällande. Varje vårdinrättning bör anpassa insatserna utfrån sin organisation och sina resurser, skriver Therese Djärv och medförfattare. (3 kommentarer)

Viktigt att se till hela bilden vid smärtproblematik

Debatt 04 OKT 2018 När det gäller smärta – och särskilt ländryggsvärk – finns det i dag många bra prevalensstudier att luta sig mot när man ska utreda orsaken till besvären, skriver Johan Hambraeus i denna slutreplik gällande en ABC-artikel om smärta i LT som han kritiserat. (3 kommentarer)

Dags att optimera profylax mot neonatala GBS-infektioner

Debatt 28 SEP 2018 Riktad antibiotikaprofylax är effektivare baserad på påvisande av grupp B-streptokocker hos mödrar än på maternella riskfaktorer. Förväntad minimal morbiditet, mortalitet och omfattning av hjärnskador innebär humanitära och samhällsekonomiska vinster, skriver Claes Schalén och medförfattare. (1 kommentar)

Cochranekontrovers: Är HPV-vacciner säkra?

Debatt 28 SEP 2018 Forskare vid Cochrane Nordic i Köpenhamn och universitetet i Oxford är oense med ledningen för Cochrane om en Cohraneöversikt gällande säkerheten hos HPV-vacciner. Jag ska här inte välja sida i konflikten men försöka besvara frågan: är HPV-vacciner säkra för de vaccinerade? skriver Inge Axelsson. (2 kommentarer)

Förlegat om smärta i nacke och rygg

Debatt 25 SEP 2018 Det är viktigt att det som skrivs om långvarig smärta inte ytterligare stigmatiserar smärtpatienterna, skriver Johan Hambreus som anser att en ABC-artikeln i LT riskerar att bidra till att fördomar stärks och behandlingsbara smärttillstånd missas. ()

ABC-artiklar baseras på bästa tillgängliga vetenskapliga underlag

Debatt 25 SEP 2018 Ryggsmärta är ett vanligt symtom på såväl ofarliga som farliga tillstånd, och att inte beskriva specifika diagnoser skulle te sig märkligt och inte uppfylla syftet med en ABC-artikel, skriver Helena Brisby i denna replik till Johan Hambraeus. (2 kommentarer)

Debattera i Läkartidningen!


Välkommen med ditt inlägg. Läs mer om hur du kan bli publicerad.

Arkivet


Ett enda arkiv. 45 000 artiklar. I fulltext från och med år 1996.