Göran Falck skriver i Läkartidningen 34–35/2013 (sidorna 1448-9), under rubriken »Trots avsaknad av TWAR-utbrott – ’Gunde Svan-effekten’ består«, att någon ökad förekomst av C pneumoniae-infektion inte gått att påvisa i Sverige de senaste nio åren. Trots det har förskrivningen av förstahandsmedlet azitromycin ökat med 35 procent sedan hösten 2011. Falk menar att massmedierna sviker sin informationsuppgift om TWAR och att läkarna inte vet hur de ska bemöta patienter med TWAR.
Hans slutsats är alltså att den ökade azitromycinförskrivningen beror på att patienterna vill ha behandling mot TWAR! Vilket belägg har han för detta påstående? Är inte detta ett underbart tydligt exempel på svårigheten att tolka registerdata, och hur fel det kan bli. (Jag håller med Bengt Järhult, som länge ifrågasatt registerdata.)
Jag är gynekolog, och sedan 2011 har vi fått tillgång till diagnostik av Mycoplasma genitalium. Förstahandsmedlet för behandling av M genitalium är just azitromycin. Vad jag vet erbjuder nu de flesta bakteriologiska laboratorier i Sverige rutinmässig PCR-diagnostik av M genitalium. Tidigare togs prov på M genitalium endast om patienten hade symtom på icke-gonorroisk uretrit (NGU) och var klamydianegativ. Nu tas nog prov oftare direkt. Vi screenar inför abort, och på flera andra orter tas prov frekvent på ungdomsmottagningar.
Min tolkning är att den ökande förskrivningen av azitromycin sedan 2011 beror på ökad diagnostik av M genitalium. M genitalium är en relativt ny bakterie som har en symtomatologi som påminner om den hos klamydia.
Vi borde vara tacksamma för att våra ungdomar får rätt behandling! Det borde Göran Falck som allmänläkare ha tänkt på innan han anklagar massmedierna och läkarkåren för att förskriva onödig medicin.
Läs svaret:
Intressant information
