Ett gott bemötande är förutsättningen för ett gott möte. Det goda mötet ska alltid finnas i sjukvården – från den första kontakten, via utredningar och behandlingar, till omvårdnad och uppföljning. Samtliga vårdanställda har ett stort eget ansvar för att patienten blir väl bemött och omhändertagen genom hela vårdkedjan/vårdepisoden, på samma sätt som patienten har en självklar rätt till individ- och behovsanpassad vård med respekt för autonomin.

Fakta. Bakgrund

Hösten 2013 anmälde 81-åriga Gärd Johansson geriatrikavdelningen på Huddinge sjukhus till Socialstyrelsen. Hon hade under året vårdats på sjukhuset för lunginflammation, först på infektionskliniken och sedan på medicinkliniken. På båda klinikerna upplevde hon (enligt en intervju i Dagens Nyheter [DN.Sthlm, 2 sep 2013]) att hon blev »proffsigt bemött och behandlad«. När hon sedan kom till geriatriken för rehabilitering upplevde hon stora skillnader i städning och kvalitet på maten, och inte minst i personalens attityder, vilket fick henne att regera och skriva till Socialstyrelsen.

Ett gott bemötande är förutsättningen för ett gott möte. Det goda mötet ska alltid finnas i sjukvården – från den första kontakten, via utredningar och behandlingar, till omvårdnad och uppföljning. Samtliga vårdanställda har ett stort eget ansvar för att patienten blir väl bemött och omhändertagen genom hela vårdkedjan/vårdepisoden, på samma sätt som patienten har en självklar rätt till individ- och behovsanpassad vård med respekt för autonomin.

Geriatriska kliniken vid Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, sviktade i bemötandet av en patient vid ett tillfälle hösten 2013 (Fakta), vilket var beklagligt. Det fanns säkert flera förklaringar – stor arbetsbelastning, sjukdom, ont om personal och så vidare – som dock i sig inte är ursäktliga. En ursäkt har getts till den drabbade patienten, och ges här igen, men kliniken är också tacksam för att detta uppmärksammades. Det gav oss en signal om att vi hade en utmaning att skyndsamt och gemensamt se över våra rutiner för mötet med vår viktigaste arbetsgivare, patienten. Samma patient påpekade även -andra områden i sjukhus-miljön som hon ansåg var -eftersatta. Händelsen uppmärksammades i medierna, och fick genomslag såväl för den egna enheten som för sjukhuset, beställarorganisationen och politikerna. 

Vi har förbättrat många av våra rutiner på de punkter som patienten upplevde som eftersatta, det vill säga bemötande, mat, städning och belysning. Nu finns en maxtid inom vilken den ansvarige för fastighetsdriften ska åtgärda fel. En omförhandling av lokalvården har skett så att patienter och personal ska uppleva att de har en ren miljö. Den viktiga matfrågan har också diskuterats. Med viss framförhållning ska patienten nu kunna välja mellan olika rätter, men även kunna få kosttillägg, näringsdryck m m.

Hälso- och sjukvårdsförvaltningens tjänstemän har också agerat kraftfullt på »visselblåsarens« synpunkter. Det har även sjukhusledningen, som reviderat verksamheten dels genom internrevision, dels genom externa revisorer, och ställt krav inom områden där det finns förbättringspotential. Genomsynen har varit välgörande för vårdprocessen och organisationen, men ytterst för patienterna.

Jag tror på och respekterar patienten, men också medarbetarna, som jag alltid tror vill göra sitt bästa för största möjliga patientnytta. Alla inom vården kan bli bättre. Vi har därför intensifierat vårt etiska arbete och förhållningssätt utifrån klinikens och sjukhusets värderingar: helhetssyn, ansvar och medmänsklighet. Varje patient ska uppleva och känna att hen är unik oavsett ålder, kön, etnicitet och religion, eller i vilken situation eller vid vilken tid på dygnet mötet sker. Målet är att ge patient och anhöriga komplett och ärlig information, även vad gäller öppenhet om medi-cinska misstag.

Jag önskar att den patient som upplever sig illa bemött, åsidosatt, minimerad eller förfördelad snarast påtalar det för ansvarig vårdpersonal, som då skyndsamt ska utreda omständigheterna och vidta åtgärder. Nytt syre i verksamheten välkomnas, så att vi alltid andas ambition och vilja, och jag önskar att en framtida visselblåsare respekteras och lyssnas till. Vi ska inte behöva införa en »lex Gärd« inom vården. Det goda mötet måste vi gemensamt, vaksamt och varsamt vårda.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.