Annons

Citeras som: Läkartidningen. 2014;111:CYWZ Läkartidningen 27-28/2014
Lakartidningen.se 2014-06-26 (uppdaterad 2014-06-27)

Medicin till orimligt många med hjälp av nya rekommendationer

Med anledning av de uppdaterade rekommendationerna »Att förebygga aterosklerotisk hjärt-kärlsjukdom med läkemedel« från Läkemedelsverket (LV) vill vi här lämna några kommentarer från ett allmänmedicinskt perspektiv.

Jan Håkansson

distriktsläkare, Krokoms hälsocentral

jan.hakansson@jll.se

Anders Hernborg

distriktsläkare, Hyltebruks vårdcentral

Bägge författarna är aktiva medlemmar av Svensk förening för allmänmedicins (SFAM:s) Läkemedelsråd, SFAM.L, och har i många år arbetat i respektive landstings läkemedelskommitté.

Med anledning av de uppdaterade rekommendationerna »Att förebygga aterosklerotisk hjärt–kärlsjukdom med läkemedel« från Läkemedelsverket (LV) vill vi här lämna några kommentarer från ett allmänmedicinskt perspektiv. Vi har ingått som aktiva medlemmar i den expertgrupp som utarbetat rekommendationerna tillsammans med LV. I stora delar instämmer vi i utformningen av det slutgiltiga dokumentet, som baseras på bästa tillgängliga evidens och där European Society of Cardiologys (ESC) senaste rekommendationer i huvudsak varit utgångspunkt. Dokumentets rekommendationer ansluter i allt väsentligt till ESC:s [1, 2]. Vi tycker dock att den rimligt avvägda ribba för läkemedelsintervention, som sattes i föregående version år 2006, nu sänkts på ett sätt som innebär att en stor majoritet av personer över cirka 65 år rekommenderas inta förebyggande läkemedel i form av statin och/eller blodtryckssänkare.

Någon konsekvensanalys har inte ingått i expertgruppens uppdrag. Hos oss väcker en del av rekommendationerna en stark oro för att vi kan komma att se en omfattande läkemedelsbehandling av riskfaktorer, till liten nytta för patienterna. Dessa frågor berör inte bara medicinsk evidens från strikta randomiserade studier på selekterade individer utan även etik, människosyn och rimlighet. Som allmänläkare ser vi dagligen ett antal äldre multisjuka patienter med långa medicinlistor – listor som ofta kan ses som resultat av olika centrala rekommendationer som isolerade kan förefalla rimliga – men sammantagna rörande en enskild individ kan te sig högst tveksamma.

Dokumentationen rörande statiners effekt att minska risken för allvarliga kardiovaskulära händelser har stärkts. I metaanalyser från de senaste åren framgår att så gott som alla vuxna får en minskad relativ risk för kardiovaskulära händelser genom att använda statiner [3]. Den absoluta riskminskningen, som betyder mest för den enskilde, är betydande för personer med hög eller mycket hög risk, men liten vid låg risk. Vilken risknivå som motiverar statinbehandling är mer en fråga om vad som är rimligt än vad den exakta dokumentationen för statiner visar. Den risk motsvarande 5 procent i SCORE-diagrammet (10-årsrisken för död i hjärt–kärlsjukdom), som är en nivågräns för läkemedelsbehandling, även för äldre, medför att en mycket stor del av befolkningen över 50 år kommer att rekommenderas statinbehandling. I nyutkomna statinrekommendationer från USA [4] och NICE i Storbritannien [5] ligger motsvarande ribba ännu lägre vilket orsakat en livlig debatt [6]. 

Effekten av blodtryckssänkande behandling vid högt blodtryck kombinerat med andra riskfaktorer för att minska risken för kardiovaskulära händelser är övertygande visad i många studier och metaanalyser [7]. Ju högre blodtryck och ju fler övriga kardiovaskulära riskfaktorer, desto större vinst med blodtryckssänkande behandling mätt som absolut riskreduktion. Vid mild hypertoni (140–159/90–99 mm Hg) ska enligt riktlinjer från ESC/European Society of Hypertension indikationen för farmakologisk behandling relateras till om andra riskfaktorer finns hos patienten. I de nya svenska rekommendationerna rekommenderas vi överväga läkemedelsbehandling vid förekomst av mild hypertoni helt utan andra riskfaktorer om inte livsstilsförändringar under 3–6 månader leder till blodtryck under 140/90 mm Hg. Vid mild hypertoni utan några andra riskfaktorer visade en färsk metaanalys [8] att blodtryckssänkande behandling inte kunde påvisa någon nytta.

I gruppen med mild hypertoni och samtidigt minst en riskfaktor påbjuds läkemedel för blodtrycket efter 3–6 veckors försök med livsstilsförändring utan att målblodtryck under 140/90 mm Hg uppnåtts. Bland riskfaktorerna i just detta sammanhang märks manligt kön, kvinnligt kön >65 år och »dyslipidemi«, vilket uttyds totalkolesterol >4,9 eller LDL >3,0 mmol/l. Konsekvensen av detta är alltså att bl a alla män och alla kvinnor >65 år bör ha ett blodtryck <140/90 mm Hg, spontant eller med hjälp av medicin. En stor populationsundersökning i Norge visade att drygt 70 procent av såväl män som kvinnor över 65 år hade ett blodtryck >140/90 mm Hg eller tog blodtryckssänkande läkemedel [9].

Nytillkommet jämfört med rekommendationerna från 2006 är att beaktande av nedsatt njurfunktion som riskfaktor rekommenderas utöver bedömning enligt SCORE, även det i enlighet med rekommendationer från ESC. Njurfunktion skattas i första hand med eGFR. eGFR 30–60 ml/min/1,73 m2 likställs med hög risk (5–9 procent) enligt SCORE och eGFR <30 med mycket hög risk (>10 procent) enligt SCORE. Eftersom eGFR är starkt korrelerad till ålder leder de nya rekommendationerna till att ytterligare en avsevärd del av våra äldre kommer att rekommenderas statinbehandling.

Var gränsen ska dras för att rekommendera farmakologisk behandling för riskfaktorer är en fråga inte bara om evidens utan också om etik, samhällets och individens värderingar, människosyn och rimlighet. Generaliserbarheten av resultat från strikta, rensade randomiserade studier till den brokiga patientpopulation vi möter på våra allmänläkarmottagningar är inte alltid så självklar. I de nya svenska (och internationella) rekommendationerna flyttas rekommendationsgränsen för läkemedelsintervention nedåt i flera avseenden. Väsentligt är att beslut om läkemedelsbehandling inte ensidigt ska bestämmas av den medicinska professionen, utan patientens delaktighet betonas i rekommendationerna. 

Vi är tveksamma till det rimliga i att en ständigt växande andel av befolkningen med viss ökad risk kommer att exponeras för en alltmer omfattande farmakologisk behandling med tanke på ökad risk för biverkningar, interaktioner, polyfarmaci och minskad autonomi. Därtill känner vi en oro att utökad monitorering av personer med endast måttlig riskökning kommer att leda till undanträngningseffekter i en ständigt mer ansträngd primärvård som ska sköta allt mer utan resurstillskott. Undanträngningar kan drabba de som redan är kärlsjuka, där vi redan i dag ser en underbehandling och ofta sviktande sekundärprevention efter stroke och hjärtinfarkt [10], de patientgrupper där prevention med läkemedel – och andra åtgärder – gör den största nyttan, räknat som absolut riskreduktion. 

Läs även:

Nya rekommendationer om hjärt–kärlprevention med läkemedel

Referenser

  1. Mancia G, Fagard R, Narkiewicz K, et al. 2013 ESH/ESC guidelines for the management of arterial hypertension: the Task Force for the Management of Arterial Hypertension of the European Society of Hypertension (ESH) and of the European Society of Cardiology (ESC). Eur Heart J. 2013;34:2159-219.

    2. Perk J, De Backer G, Gohlke H, et al. European Guidelines on cardiovascular disease prevention in clinical practice (version 2012): The Fifth Joint Task Force of the European Society of Cardiology and Other Societies on Cardiovascular Disease Prevention in Clinical Practice (constituted by representatives of nine societies and by invited experts). Eur Heart J. 2012;33:1635-701.

    3. Taylor F, Huffman MD, Macedo AF, et al. Statins for the primary prevention of cardiovascular disease. Cochrane Database Syst Rev. 2013;1:CD004816.

    4. Stone NJ, Robinson J, Lichtenstein AH, et al. 2013 ACC/AHA Guideline on the Treatment of Blood Cholesterol to Reduce Atherosclerotic Cardiovascular Risk in Adults: A Report of the American College of Cardiology/American Heart Association Task Force on Practice Guidelines. J Am Coll Cardiol. Epub 7 nov 2013.

    5. NICE. Lipid modification. Cardiovascular risk assessment and the modification of blood lipids for the primary and secondary prevention of cardiovascular disease. Guideline, draft for consultation. London: National Institute for Health and Care Excellence. Feb 2014 [citerat 23 jun 2014]. http://www.nice.org.uk/nicemedia/live/13637/66552/66552.pdf

    6. Boseley S. Statins for people at low risk of heart disease needs rethink, say top doctors. The Guardian. 10 jun 2014 [citerat 23 jun 2014] http://www.theguardian.com/society/2014/jun/10/statins-low-risk-heart-disease-rethink-doctors-nice

    7. SBU. Måttligt förhöjt blodtryck. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering; 2004. SBU-rapport 170/1+2. (Uppdatering 2007. SBU-rapport 170/1U. p. 1-195.)

    8. Diao D, Wright JM, Cundiff DK, et al. Pharmacotherapy for mild hypertension. Cochrane Database Syst Rev. 2012;8:CD006742.

    9. Getz L, Sigurdsson JA, Hetlevik I, et al. Estimating the high risk group for cardiovascular disease in the Norwegian HUNT 2 population according to the 2003 European guidelines: modelling study. BMJ. 2005;331:551-4.

    10. Kotseva K, Wood D, De Backer G, et al; EUROASPIRE Study Group. Cardiovascular prevention guidelines in daily practice: a comparison of EUROASPIRE I, II, and III surveys in eight European countries. Lancet. 2009;373:929-40.

 

Kommentarer (7)

  • Fram för mer av konsekvensanalyser och rimlighetsbedömningar - innan publikation av "rekommendationer"

    2014-06-26 13:02 | Tack för en viktig och belysande artikel! Självklart borde ju bättre konsekvens- och rimlighetsanalyser göras INNAN man publicerar riktlinjer och rekommendationer. Vi kan nog mobilisera hela befolkningen till läkemedelsbehandling med stöd av i sig oklanderliga studier men jag tror inte att det är vad vi inom vården eller medborgarna vill. En allt oftare förekommande och obehagligt påträngande känsla i min kliniska vardag är att sjukvården med kraft riskerar att göra många människor sjukare än de är. Debatten kring detta finns men utvecklingen tycks trots detta obönhörlig.

    Karl-Patrik Jonsson, Husläkare, Kungsholmsdoktorn

    Jäv:

  • Erbjudande om preventiv behandling - låt individen själv välja på basen av balanserad information!

    2014-06-26 14:33 | Kollegorna Hernborg-Håkansson kan hålla med om stora delar i de nya rekommendationerna från Läkemedelsverket, som de själva varit med om att ta fram, men varnar för medikalisering och att t.ex. alltfler äldre individer förskrivs läkemedelsbehandling. Detta är en avspegling av en nu aktuell debatt som även försigår i UK och USA. Man kan hävda att moderna studier har påvisat en omfattande nytta med statinbehandling. även primärpreventivt, även om vinsterna förstås står i paritet till utgångsrisken (Cochrane 2013). På samma sätt är det med behandling av hypertoni, där det nyligen på ISH-ESH kongressen i Athen i juni 2014 presenterades en ny meta-analys inom området som visar att det finns behandlingsvinster vid hypertoni även i det omdebatterade intervallet 140-150 mmHg systoliskt blodtryck (under publicering). Enligt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) bör vi inom vården kunna erbjuda förebyggande behandling när så är motiverat, och låta individen/patienten själv komma fram till acceptans eller inte, baserat på informerat samtycke. I den moderna mediavärlden, med rika informationsmöjligheter, är detta den enda rimliga vägen vad gäller förebyggande behandling mot kardiovaskulära riskfaktorer. Man bör även betänka att WHO klassar hypertoni som den viktigaste riskfaktorn för mortalitet i global skala. En del av dess hälsoskadliga effekter kan vara subtila som t.ex. nedsatt kognition på väg mot vaskulär demens, där t.ex. H70 studien i Sverige visat att förhöjt blodtryck i 70-års åldern kan prediktera demensutveckling, såväl av vaskulär typ som av Alzheimertyp. Det kan inte vara rätt att inom professionen blunda för denna kunskap.
    Slutsatsen bör enligt min meningen vara att den enda lösningen på problemet med behandling av kardiovaskulära riskfaktorer på individnivå är att låta individer själva vara med och bestämma, på basen av en dialog med läkare och en vederhäftig och balanserad information.

    Peter Nilsson, Professor, SUS Malmö

    Jäv: Anges efter min MK i LT

  • Bindning till industrin och expertrollen

    2014-06-27 11:50 | Peter Nilsson hänvisar till sina bindningar som redovisats tidigare.
    Jag är starkt medveten om svårigheten att hålla sig oberoende av industrin för alla som når medicinsk expertnivå. Inte desto mindre måste jag ifrågasätta rekommendationer om att sänka ribban för behandling av måttlig hypertoni och med statiner, bl.a. pga. ”experternas” bindningar till industrin. .
    Rekommendationerna grundar sig på stora epidemiologiska studier. Ju större studier, desto mindre skillnader kan påvisas. Frågan är bara vilken grad av förebyggande som ur den enskildes och samhällets synpunkt är inte bara lönsamt ur ekonomisk synvinkel utan också hur mycket rekommendationen skadar respektive gynnar patienten. Initieringen av studier av det här slaget sker ofta av industrin.
    Läkemedelsbolagen vill ha vinster, det är en självklarhet. Ju större patientunderlag för medicinering desto större marknad. Frågan är bara var gränsen går för en etisk följsamhet mot bolagen. För att bedöma detta fordras en extern konsekvensanalys, vilket uppenbarligen inte genomförts i detta fall.
    Som 81-åring skulle jag med mitt blodtryck varierande 115-135/60-70 och BMI på 23,8, men med totalkolesterol 5,4 och LDL på 3,0 gå på regelbunden statinbehandling? (totalkolesterol >4,9 eller LDL >3,0 mmol/L). Jag har ju minst 1½ riskfaktor. På mig verkar det minst sagt både onödigt och klart överdrivet.

    Sten Dreborg, Prof emeritus, UAS

    Jäv:

  • Ändra livsstil på tre veckor?

    2014-06-27 12:27 | Vid mild hypertoni (<160/100) med en eller flera riskfaktorer, och vid måttlig hypertoni (<180/100) utan någon riskfaktor säger de nya rekommendationerna: "livsstilsförändringar 3–6 veckor; lägg till läkemedel om ej <140/90 mm Hg nås".

    Vilken evidens finns för en så kort period som några veckor för att utvärdera effekten av livsstilsförändringar? Finns det studier som säger att det är rimligt att förvänta sig en sänkning av blodtrycket till <140/90 på så kort tid? Finns det studier som visar skillnad i mortalitet och morbiditet mellan att vänta tre veckor eller tre månader för att utvärdera? Finns det, å andra sidan, studier som visar att livsstilsförändring som givit resultat efter tre veckor håller i sig i ett halvår?

    Karin Lindhagen, Specialist i allmänmedicin, Pensionär

    Jäv:

  • Debatt om de nya rekommendationerna välkomnas och fortsätter!

    2014-06-27 16:19 | Det är mycket bra att debatten om de nya rekommendationerna från Läkemedelsverket tar fart trots semestertider och jag vill gärna kort svara nedan, även om de förstås är verkets egna representanter i första hand som skall svara för dessa officiella rekommendationer från en statlig myndighet. Jag vill i sammanhanget också framhålla att alla ingående experter har förhandsgranskats av verkets egna jurister för jäv. Att ha kontakter med industri och olika samhällsföreträdare är i sig inte diskvalificerande, utan avhängigt vilka kontakterna varit och deras ekonomiska implikationer. Som bekant uppmuntrar svenska universitet just till sådana kontakter som ett led i den s.k. Tredje uppgiften, vid sidan av undervisning och forskning.

    Mina svar:

    1. Kollega Sten Dreborg: Stora observationsstudier görs som regel av akademiska företrädare och publiceras i referee-granskade tidskrifter. Detta är även fallet med många av de randomiserade studierna, t.ex. Heart Protection Study (simvastatin mot placebo hos >20.000 patienter) med stöd av British Heart Foundation och organiserad av Oxford University, men även med stöd av läkemedelsindustri (Lancet 2004). Numera är de flesta kardiovaskulära läkemedel billiga generika varför industrin lämnat detta område till förmån för andra mer lönsamma, t.ex. onkologi och reumatologi. Dina värden verkar ju bra och indikationen på behandling inte stark. Skulle det däremot vara så att Du genomgått CABG eller PCI kommer frågan i annan belysning. Jag har tidigare framfört att all form av behandling för riskfaktorkontroll måste bygga på erbjudande och informerat samtycke. Biologisk ålder är även viktigare än kronologisk.

    2. Kollega Karin Lindhagen: livsstilsåtgärder är allmänt uppskattade för kardiovaskulär prevention, även om långtidseffekter kan vara svåra att dokumentera. Som mest kan dessa åtgärder sänka blodtrycket med cirka 10/5 mmHg enligt meta-analyser, ungefär som monoterapi med hypertoniläkemedel. Det kan nog bli ganska svårt att förvänta sig en bra blodtryckskontroll enbart med livsstilsåtgärder i de flesta fall. Därför behövs som regel läkemedel efter en tid om nu indikation på aktiv behandling föreligger. Enligt VALUE studien lönar sig tidig aktiv blodtryckssänkning och kontroll jämfört med gradvis insättande sådan oavsett typ av läkemedel (Weber M, Lancet. 2004 Jun 19;363(9426):2049-51). Några exakta studier som värderar x veckors livsstil mot y veckors livsstil för blodtryckskontroll känner jag inte till. I detta fall har nog europeiska riktlinjer liksom svenska rekommendationer använt rimlighetsresonemang.

    Peter Nilsson, Professor, SUS Malmö

    Jäv: Finns efter min MK i LT.

  • Medicin till orimligt många med hjälp av nya rekommendationer

    2014-06-30 16:21 | Läkemedelsverkets nyligen publicerade behandlingsrekommendation ”Att förebygga hjärt-kärlsjukdom med läkemedel” har utarbetats av en expertgrupp där flera allmänläkare ingick, varav två nu alltså invänt mot dokumentet. I rekommendationen, som baseras på studier vars referenser återfinns i bakgrundsdokumenten till rekommendationen, konstateras att läkemedelsbehandling är aktuell endast i de fall när enbart kost och motion inte är tillräckliga. Upprepade gånger framhålls i dokumentet att den enskilde patienten alltid ska få en individualiserad bedömning av behandlingsindikationen utifrån en nytta-riskbedömning. Läkemedelsverket tror att allmänläkare och specialister utifrån de aktuella rekommendationerna, i samråd med patienten, är väl rustade att göra sådana bedömningar. Man kan också konstatera att då det gäller läkemedelsbehandling av blodfetter och blodtryck är de svenska rekommendationerna mera återhållsamma än såväl amerikanska som europeiska aktuella rekommendationer.

    Kerstin Claesson , Docent, Gruppchef, Enheten för medicinsk information, Läkemedelsverket

    Jäv:

  • Ändra livsstil på tre veckor?

    2014-07-02 12:45 | Kommentar till Karin Lindhagen:
    År 2002 publicerades en metaanalys av 54 randomiserade kontrollerade studier där effekten av aerob träning på blodtrycket hade studerats. Medan 20 av dessa hade pågått under kortare tid än 10 veckor (vissa så korta som 3 veckor), hade 14 pågått längre tid än 24 veckor och resten i 10–24 veckor. Det intressanta var att graden av blodtryckssänkning från baslinjen var större i studier som hade pågått under kortare tid än 10 veckor. Det verkar alltså vara så att den mesta delen av effekten på blodtrycket kommer tidigt i interventionen. Effektmåttet i denna analys var dock inte chansen att uppnå ett blodtryck < 140/90 mm Hg utan endast blodtrycksreduktion från baslinjen.

    Det finns väldigt få randomiserade kontrollerade studier där effekten av livssilsinterventioner på sjuklighet/dödlighet hos patienter med enbart hypertoni eller med hög kardiovaskulär risk har studerats. Ett stort undantag är förstås den senaste kostudien från Spanien där gynnsamma hälsoeffekter av medelhavsmat rapporterades på patienter med hög hjärt–kärlrisk. En annan nyligen publicerad stor amerikansk livsstilsinterventionstudie hos individer med typ 2-diabetes visade dock inga klara vinster efter nästan 10 års uppföljning.

    Peter – känner du till andra studier inom detta område?

    Nima Salari, Leg apotekare, Apoteket AB

    Jäv:

Kommentera

Kommentera
bild

Extremvärme ökande problem för folkhälsan Klimatförändringarnas negativa hälsoeffekter drabbar även Sverige

Översikt | Sjukdomsbördan förväntas öka i världen som en följd av klimatförändringar. Särskilt i fattiga länder är extrem värme ett mycket stort hot mot arbetsförmåga, försörjning och hälsa. Men även i Sverige medför värmeböljor ökad mortalitetsrisk för sårbara grupper. () 22 JUL 2016

bild

5 frågor till
Björn Fagerberg

Författarintervjun | Björn Fagerberg, professor emeritus, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, är en av författarna till en artikel om hur klimatförändringarna påverkar den globala folkhälsan. () 22 JUL 2016

Annons Annons
bild

Läkarförbundet fördömer häxjakt på turkiska akademiker

Nyheter | Saco och fyra av Sacoförbunden, däribland Läkarförbundet, kommenterar de turkiska akademikernas situation i en gemensam debattartikel. () 22 JUL 2016

Barnmorska vägrar abort och nekades tjänst – prövas i domtol

Nyheter | En kvinna som inte fått anställning som barnmorska stämmer Landstinget Sörmland, enligt Vårdfokus. Anledningen är att hon inte ville utföra aborter med hänvisning till sin religions- och samvetsfrihet. () 22 JUL 2016

bild

Ny mer detaljrik hjärnkarta

Nya rön | Nästan 100 regioner i kortex, som inte beskrivits tidigare, har identifierats och ingår i den nya karta över hjärnan, som presenterades i Nature den här veckan. () 22 JUL 2016

bild

Karolinska kan få böta för otillåten direktupphandling

Nyheter | Konkurrensverket kräver Karolinska universitetssjukhuset på 200 000 kronor i böter för en otillåten direktupphandling av en autofrys. Ärendet är en del i ett pågående projekt där upphandlingar av medicinteknik särskilt granskas. () 22 JUL 2016

Överbeläggningarna ökade

Nyheter | Landstinget Sörmland hade flest överbeläggningar under årets första halvår. Samtidigt syns en ökning bland ett flertal andra landsting under samma period, jämfört med motsvarande period tidigare år. () 21 JUL 2016

bild

Flertalet, men inte alla, dementa får sin körlämplighet bedömd

Nya rön | Anmälan till Transportstyrelsen för återkallelse av körkort hade gjorts för 9 procent av patienterna med nyligen diagnostiserad demens, enligt en registerstudie. () 21 JUL 2016

bild

IVO-kritik för ute-bliven behandling efter fästingbett

Patientsäkerhet | En läkare avvaktade med behandling vid en 8 × 8 cm stor hudrodnad efter ett fästingbett och tog i stället borreliaprov. För detta får läkaren kritik av IVO, Inspektionen för vård och omsorg. (IVO 8.2-27680/2014-15) (3 kommentarer) 21 JUL 2016

Nya åtgärder för att få stopp
på fusk vid högskoleprovet

Nyheter | Att fuska på högskoleprovet ska få allvarligare följder, bland annat avstängning från provet i två år, enligt ett regeringsbeslut i dag. () 21 JUL 2016

Vill att Jordanien öppnar gränsen för skadade syrier

Nyheter | Läkare utan gränser kräver att Jordanien ska öppna gränsen mot Syrien så att krigsskadade syrier kan få vård. () 21 JUL 2016

Hiv-incidensen
ökade i 74 länder

Nyheter | Andelen hiv-smittade som får behandling ökar och dödligheten minskar globalt. Men incidensen går bara långsamt nedåt, och i 74 länder ökade den mellan 2005 och 2015, visar en nyligen publicerad artikel i Lancet HIV. (1 kommentar) 20 JUL 2016

Kontaktallergi mot metallimplantat
är svårbedömd

Kommentaren | Komplikationer vid kontaktallergi mot metaller i ortopediska implantat förekommer men är sannolikt ovanliga. Vissa patienter bör utredas för kontakt­allergi mot metaller, och vissa bör få implantat av titan utan kobolt, krom eller nickel. Bedömning bör göras i samråd mellan dermatolog och ortoped. () 20 JUL 2016

Intorkning gav högre dödlighet hos geriatriska patienter

Nya rön | Hos patienter inom akut geriatrisk vård var dödligheten högre för dem som uppfyllde idrottsmedicinens kriterium för intorkning, enligt en studie gjord på Södertälje sjukhus. () 20 JUL 2016

Satsningar på språkkunskaper hos utlandsutbildade läkare bör öka

Debatt | Sverige bör ställa höga krav på och erbjuda ökade resurser till utlandsutbildade läkare. Bättre språkkunskaper och pedagogik kan leda till ökad patientsäkerhet, ökad ordinationsföljsamhet och minskad vårdkonsumtion, menar Viktor Madsen i en debattartikel. (3 kommentarer) 20 JUL 2016

Domen uppskjuten ännu
en gång för Fikru Maru

Nyheter | Kardiologen Fikru Maru sitter fortfarande fängslad i Etiopien. Och ännu en gång har domen mot honom skjutits upp. () 20 JUL 2016