Ett av problemen med läkaryrket är att alltför få av dess utövare bemödar sig att själva inhämta kunskaper från den medicinska litteraturen. De tvingas då förlita sig på kollegor som av olika anledningar hamnat i expertroller. Men inte heller experterna är alltid noggranna i sin läsning och tolkning, och därför inträffar det att även så pass allvarliga ting som riktlinjer och rekommendationer emellanåt blir fel.

Nyligen skrev professor Tommy Cederholm i Läkartidningen [1], att en i Annals of Internal Medicine publicerad metaanalys kring frågan om relationen mellan intag av mättade fettsyror och risken för kardiovaskulär sjukdom blivit omstridd [2]. Metaanalysen visade i likhet med en Cochrane-analys publicerad redan 2004 att mättade fettsyror är neutrala ur hjärtsynpunkt [3], vilket motsäger de råd som de flesta livsmedelsmyndigheter utfärdar, och som Cederholm ännu försvarar. Att studiens resultat blivit föremål för debatt och försök till kritik förvånar därför inte alls.

Föreställningen att mättade fettsyror i kosten skulle vara skadliga är för den som kan sin kemi helt obegriplig. Mättade fettsyror är raka, har hög smältpunkt, och utgör därför ungefär 45 procent av cellmembranernas fosfolipider hos människan liksom andra varmblodiga djur [4].

Mättade, liksom enkelomättade fettsyror av animaliskt, vegetabiliskt eller om man så vill bakteriellt ursprung är för övrigt identiska. Dessa fettsyror härsknar inte ex vivo och peroxideras inte heller in vivo till skillnad från fleromättade fettsyror. Inte heller bidrar de till inflammationsprocesser. De ger inte heller upphov till åldrandets upplagringsämnen som exempelvis lipofuscin, vars utgångsmaterial är peroxiderad omega 6-fettsyra [5].

Hypotesen att mättade fettsyror skulle vara skadliga kom främst från Ancel Keys, även kallad hjärtepidemiologins fader och Mr Cholesterol. Keys hade en bakgrund som professor i nutrition i Minneapolis och var även under en period ordförande i WHO/FAO:s nutritionskommitté. År 1953 publicerade han en studie där han påstod att det fanns ett samband mellan dödligheten i hjärtinfarkter och den totala fettkonsumtionen i sex länder [6].

Tre år senare visade två andra forskare att Keys vilselett genom att inte visa data för samtliga 22 länder som WHO hade statistik för [7]. Keys ändrade då taktik. Han inledde i slutet av 1950-talet »Seven Countries«, en mycket stor och tungt finansierad observationsstudie bestående av sexton kohorter, i syfte att visa att mättade fettsyror skulle vara skadligt. Resultaten publicerades 1970 mycket oöverskådlig i form av 20 separata artiklar [8].

Huvudslutsatsen från Seven Countries, att så kallat mättat fett, ett uttryck som huvudsakligen använts om fett av animaliskt ursprung, skulle vara skadligt har länge hållits för vetenskaplig sanning, även om forskare som Uffe Ravnskov med flera påvisat hur statistiken och jämförelserna mellan kohorterna i denna studie inte håller.

Att senare och mer välgjorda studier som de amerikanska Nurses Health Study (Harvard) och Women’s Health Initiative (National Institutes of Health), eller det så kallade kost–cancerprojektet vid universitetsjukhuset MAS i Malmö, inte kunnat bekräfta hypotesen om mättade fettsyror påstådda farlighet i kosten har ändå tills helt nyligen negligerats av kostexpertis, men de som följer litteraturen börjar nu se att pendeln svänger.

Förra året publicerades för första gången en granskning som gått till botten med Seven Countries och de 20 publikationerna [9]. Resultaten chockerar. Keys och medarbetare hade över huvudtaget inte mätt, eller på något vetenskapligt sätt uppskattat, intaget av mättade fettsyror i de sexton kohorterna. Författarna hade bland annat felaktigt betecknat kött och ägg, som faktiskt innehåller mer omättade än mättade fettsyror, som mättat fett. Inte nog med det; även kakor, bakelser och glass, alltså huvudsakligen källor till socker, klassificerades som mättat fett.

Att andelen mättade fettsyror i bland annat triglyceridfraktionen i blodet korrelerar till kardiovaskulär risk är dock ett oomstritt faktum. Möjligen är det så att bristande kunskaper kring den process som kallas de novo lipogenes, är huvudorsaken till att de mättade fettsyrorna i kosten felaktigt skuldbeläggs för det [10].

Högt intag av snabba kolhydrater, och särskilt sockerarten fruktos från vanligt socker, ökar nämligen leverns bildning av triglycerider, dess export av VLDL (very low density lipoprotein), och inte minst den aterogena restpartikeln små täta LDL (low density lipoprotein), något som avspeglas i apolipoproteinkvoten, och som också korrelerar till insulinresistens [11]. Tvärtom är det så att ett lägre kolhydratintag och ökat intag av mättade fettsyror leder till färre aterogena små täta LDL [12].

Detta borde läkares fortbildning förmedla, men eftersom denna i huvudsak finansieras av industriintressen i stället för patientnytta, snedvrids den för läkare tillgängliga informationen till förmån för läkemedel i stället för adekvata livsstilsändringar, inklusive kosten. När nu läkarna skriver recept för bättre folkhälsa, är det viktigt att det blir rätt även när det gäller vad vi råder patienterna att lägga på tallriken.

I det danska läkarförbundets tidskrift »Ugeskrift for Laeger« skrev i maj 2014 nutritionsprofessorn vid Köpenhamns universitet Arne Astrup tillsammans med tre ledande kardiologer:

År 2013 redovisades analyser där man jämfört effekten av intaget av framför allt mättat fett och PUFA (fleromättade fettsyror) på kardiovaskulär sjukdom (CVD) hos personer som redan hade kardiovaskulär sjukdom [16]. I dessa studer fann man ingen hälsomässig fördel av att byta ut mättat fett mot fleromättade fettsyror av typen n-6; snarare sågs tecken på att ett sådan skifte kan öka förekomsten av kardiovaskulär sjukdom [13] (reds översättning).

Alltså raka motsatsen till vad Tommy Cederholm anakronistiskt nog förfäktar i Läkartidningen.

Danmark har med sin historia mindre av lydnadskultur och mer av öppen debatt än vårt land. Inte minst av denna anledning bör svenska läkare som är måna om sina patienters hälsa lyssna lite mer till experterna i vårt sydliga grannland.