Socialstyrelsen har reviderat författningen om ST-utbildning och det nya förslaget är fram till den 30/9 ute på remiss. Förslaget innehåller flera förändringar till det bättre, men på en punkt befarar vi att kvaliteten på ST-utbildningen riskerar att kraftigt försämras om förslaget går igenom. 

I Socialstyrelsens gällande föreskrift (SOSFS 2008:17) står: »Vårdgivaren ska ge direktiv och säkerställa att det finns dokumenterade rutiner för hur verksamheter med specialiseringstjänstgöring regelbundet ska granskas genom externa inspektioner. Den inspekterande enheten och den inspekterade verksamheten får inte ha ekonomiska, administrativa eller organisatoriska kopplingar till varandra.« 

Socialstyrelsen föreslår nu att denna föreskrift ersätts med följande: »Vårdgivaren ska ansvara för att verksamheten enligt 1 § regelbundet granskas och utvärderas för att säkerställa en hög och jämn kvalitet i specialiseringstjänstgöringen.« 

Kravet på att granskningen ska vara extern och oberoende har alltså utgått. 

Vi har anledning att anta att ST-utbildningens kvalitet har ökat genom åren, inte minst tack vare den kvalitetsreform som regelverket från 2008 innebar. Fortfarande finns dock en variation mellan olika specialiteter, kliniker och landsting som är oacceptabelt stor, och på vissa håll är utbildningen undermålig. Framför allt är det Socialstyrelsens föreskrifter om handledning, bedömning och utbildningsplanering som inte efterföljs.

Externa granskningar i form av SPUR-inspektioner har sedan 1993 ­erbjudits kliniker och vårdcentraler. Detta har lett till att många kvalitetsbrister kunnat identifieras och åtgärdas. Frivilligheten har dock inneburit att det i första hand har varit kvalitetsmedvetna verksamheter som har låtit sig inspekteras, medan de med lägre intresse har undvikit granskning. 

Sedan obligatorisk extern granskning infördes i 2008 års författning har antalet granskningar ökat, men inspektionsverksamheten är fortfarande inte heltäckande. Att extern granskning leder till en förbättrad utbildning är väl dokumenterat. Externt granskade kliniker uppvisar bättre utbildningsklimat än de som aldrig genomgått sådan.

I många andra sammanhang kontrol­leras utbildningskvalitet med hjälp av externa granskningar. Skolinspektionen och universitetskanslersämbetet kan till och med stänga av utbildningsenheter från att undervisa och examinera om de inte uppvisar acceptabel utbildningskvalitet.  Att i ljuset av detta avstå från att använda extern kvalitetsgranskning av en av våra mest kvalificerade utbildningar framstår som obegripligt. 

Följderna av en undermålig utbildningskvalitet vid enstaka verksamheter kan leda till sämre vårdkvalitet, ojämlik vård och brister i patientsäkerheten. Det är därför svårt att förstå varför Socialstyrelsen nu verkar vilja ta tillbaka en så viktig reform som infördes för bara sex år sedan.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.