I Sverige är det huvudmännen, det vill säga landsting och kommuner, som beslutar om finansieringen och vilka ersättningsmodeller som ska användas i vård och omsorg. Huvudmännen beslutar även om bemanning och andra resurser. Socialstyrelsen tar inte fram kvalitetsindikatorer med syftet att dessa ska kopplas till prestationsersättning och rekommenderar inte heller detta i något sammanhang.
Socialstyrelsen har uppdraget att följa upp alla perspektiv på god vård och omsorg, det vill säga om vården och omsorgen är säker, evidensbaserad, tillgänglig, individanpassad, jämlik och effektiv. Syftet är att skapa transparens och inflytande samt en bättre vård och omsorg för den enskilde. Kvalitetsuppföljning och jämförelser stimulerar till förbättringsarbeten och resulterar i bättre vård, bland annat genom att kvalitetsfrågorna diskuteras på ett mer aktivt sätt i landstings- och kommunledningar.
Ett bra exempel är hjärtsjukvården, där vi i Sverige under många år arbetat med kunskapsstöd, register och indikatorer. Andelen patienter som avlider efter sjukhusvårdad hjärtinfarkt har mer än halverats, från 30 till 14 procent, under de senaste tjugo åren. Dessutom har de regionala skillnaderna i överlevnad kraftigt minskat och landstingen med förhållandevis sämst resultat har förbättrat sig mest.
Ett annat område är läkemedelsbehandling av äldre. Öppna jämförelser visar stadigt på förbättrade resultat. Andelen personer 75 år och äldre som fått förskrivning på olämpliga läkemedelskombinationer (D-interaktion) har minskat från 5,0 procent 2005 till 3,1 procent 2013, en minskning med 38 procent. Av kommunerna svarar 86 procent att öppna jämförelser av äldreomsorgen bidragit till att kvaliteten i verksamheten förbättrats.
Socialstyrelsen tar fram kunskapsunderlag för områden där patienter och brukare inte alltid får tillgång till en jämlik och god vård eller omsorg. Ett exempel är den palliativa vården, där ett nationellt kunskapsstöd med rekommendationer publicerades 2013. Kunskapsstöd tas fram i samarbete med professionella inom vård och omsorg, patient- och brukarorganisationer samt med huvudmännen och deras företrädare och har en bred förankringsprocess. Kunskapsstödet om palliativ vård rymmer ett antal indikatorer som gör det möjligt att följa upp hur rekommendationerna följs.
Att nationella indikatorer enbart kan spegla delar av vårdens kvalitet och resultat är alla som är involverade i arbetet väl medvetna om. Det finns många aspekter som inte låter sig fångas i register, exempelvis kvaliteten i mötet mellan patient och vårdgivare. Nationella indikatorer är därför ett komplement till det viktiga lokala kvalitetsarbetet.
Socialstyrelsen är övertygad om att ökad kunskap och större öppenhet om kvalitet och resultat bidrar till en bättre och jämlikare vård och omsorg. Bengt Järhult är välkommen att delta med sin erfarenhet i det arbetet.
