Barnrättsombud i korthet
Efter avslutad utbildning ska barnrättsombuden ha kunskap om och förståelse för barns behov och rättigheter, kunna genomföra barnkonsekvensanalyser, ingå i nätverk med andra ombud för att få stöd och utveckla barnens rättigheter i vården. Ombuden ska ta ansvar för att nya arbetskamrater introduceras i arbetet med FN:s barnkonvention.
Barnrättsombuden kallas till återträffar en till två gånger/år vid Centrum för barns rätt till hälsa för att utbyta erfarenheter och stimulera till nätverksbyggande inom sjukvården.
Hälso- och sjukvårdslagen kompletterades 2010 med krav på att barn efter mognadsgrad ska informeras om sin egen och anhörigas sjukdom och även få vara delaktiga i beslut om sin behandling. Centrum för barns rätt till hälsa vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg såg de nya kraven som en anledning att starta en utbildning av så kallade barnrättsombud. Ombuden ska fungera som inspiratörer och kunskapskälla inom sina verksamheter i regional och kommunal sjukvård. Tyngdpunkten är barnets rättigheter utifrån barnets perspektiv med barnkonventionen som grund.
Den första kursen gavs hösten 2010 och hittills har 128 blivande barnrättsombud från alla personalkategorier inom barn- och vuxensjukvård gått utbildningen. Samtliga kursdeltagare kan nu göra en barnkonsekvensanalys och är förtrogna med FN:s barnkonvention.
För att få en uppfattning om hur vi lyckats påverka deltagarna att ta tag i barnens rättigheter och arbeta för praktiska förändringar på sina arbetsplatser skickade vi ut en enkät till barnrättsombuden och deras närmaste chefer. Vi besökte även arbetsplatsen och gjorde intervjuer. 80 procent av barnrättsombuden har svarat på enkäten, men bara 20 procent av cheferna.
Svaren visar att barnperspektivet stärkts inom verksamheten. Ombuden har samarbetat med respektive chef för att skapa bättre rutiner för information till barn. Flera barnrättsombud har fått ett särskilt delegerat uppdrag att bevaka barns rättigheter. Fortlöpande utbildning av verksamhetens personal, exempelvis introduktionspärm för nyanställda med översikt över barns rättigheter är ett annat resultat.
Samtliga arbetsplatser uppger att de blivit mer medvetna om barns rättigheter. Det gäller särskilt enheter för vuxna patienter, där barn tidigare ofta var en »icke-fråga«. Rutiner för att systematiskt fråga efter barn som anhöriga, journalföra om det finns barn i familjen och för att välkomna barn till avdelningen har införts. Patienter med psykisk sjukdom får en särskild informationspärm som bland annat innehåller broschyrerna »Vad säger jag till barnen?« och »Att prata med barn om förälders sjukdom«.
Kunskaperna om anmälningsplikten vid misstanke om att barn far illa har förbättrats, och nya PM och vårdprogram har utarbetats. Det har även skett en anpassning av lokaler. Många avdelningar/mottagningar har anpassat en del av väntrummet eller inrättat ett eget rum på avdelningen med tanke på barn och ungdomar i olika åldrar.
Erfarenheterna visar att både kursledning och deltagare särskilt uppskattar att deltagarna kommer från olika verksamheter inom hälso- och sjukvården och har olika yrkesroller och erfarenheter. Vanligast är att kuratorer och sjuksköterskor leder barnrättsarbetet men vid minst fyra enheter har en undersköterska fått den rollen.
Eftersom kurserna ges återkommande träffas redan färdiga barnrättsombud och kan dela erfarenheter. Detta har lett till att ett nätverk av anställda med särskilt intresse för och kunskaper om barns rättigheter börjat ta form. Det finns nu intresse för att starta liknande utbildningar vid andra enheter både inom och utanför vår region.
Vi tror att kombinationen av spridda halvdagsseminarier, självstudier och examination i form av självständigt arbete för att förbättra barnrättsarbetet på den egna enheten är en väl fungerande undervisningsform för heltidsanställda i sjukvården.
