FASD – en paraplydiagnos

FASD är en paraplydiagnos där fetalt alkoholsyndrom (FAS), partiellt fetalt alkoholsyndrom (PFAS), alkoholrelaterade missbildningar (ARBD, alcohol related birth defects) och alkoholrelaterade utvecklingsneurologiska störningar (ARND, alcohol related neurodevelopmental disorders) ingår.

Alkohol är en väl dokumenterad teratogen substans, och exponering under graviditet kan medföra signifikanta skador på barnets tillväxt och inre organ. Kända neurologiska skador har visats ge permanent funktionsnedsättning och oftast behov av livslångt stöd. Skadeverkningarna av alkoholkonsumtionen korrelerar med totalkonsumtionen, och i Sverige har den ökat från 6 till 9 liter per person och år efter EU-inträdet [1]. Dryckesmönstren har också förändrats de senaste decennierna. Upphävandet av reklamförbudet, det stora utbudet, ökad tillgänglighet och nya vanor bland unga har medfört en ökad exponeringsrisk under graviditeten. 

Nyligen hölls den tredje europeiska kongressen om fetala alkoholspektrumstörningar (FASD, fetal alcohol spectrum disorders) på sex år, vilket speglar den tilltagande medvetenheten [2] om problemets vidd. Aktuella prevalenser för FASD är enligt litteraturen 2,3–6,3 procent i Italien [3] och 3,6 procent i USA [4]. I en studie från Sydafrika rapporteras en 13–20-procentig förekomst av FASD bland skolbarn i första klass [5]. På 1970-talet beräknades prevalensen av fetalt alkoholsyndrom (FAS)/fetala alkoholeffekter (FAE) i Sverige till cirka 0,3 procent [6]. Flera studier pågår både i Europa och övriga delar av världen, men inte i Sverige.

Det är starka skäl som ligger bakom WHO:s initiativ att öka insatserna för att förebygga FASD [7]. Alkoholkonsumtionen är i kraftigt stigande och underminerar den psykosociala hälsan på många håll i världen. Men hur många känner egentligen till begreppet i Sverige? Vi har ett fortsatt behov av höjd medvetenhet både bland läkare och allmänhet. Det måste tas upp i skolundervisningen och upplysas om på förpackningar av alkoholhaltiga drycker, dessutom bör alkoholreklam förbjudas på nytt. 

I både Norge [8] och Danmark har man uppmärksammat problemet och inrättat kunskaps- och utredningscentra för FASD; ett exempel är Hvidovre Hospital i Danmark som fungerar som kunskapscentrum (Videncenter for forebyggelse af rusmiddelskader hos børn, http://www.hvidovrehospital.dk). Det är bråttom med liknande satsningar i Sverige liksom med att återinföra en restriktiv alkoholpolitik. Det gäller att presentera fakta, förebygga och uthålligt habilitera.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.