I Läkartidningen 43/2014 beskrivs en originalstudie av pilotprojektet Njurknappen, ett elektroniskt stöd för dosering av läkemedel vid nedsatt njurfunktion som ­genomfördes 2007–2008. Vi vill tydliggöra att den ­tidiga prototypen Njurknappen och nuvarande tjänst NjuRen har utvecklats på samma enhet inom Stockholms läns landsting (SLL). Båda är integrerade i journalsystemet TakeCare via samma beslutsstöd, Janusfönster, och har således samma bakomliggande teknik medan gränssnittet och beräkningsformler har utvecklats [1]. 

Prototypen Njurknappens medicinska innehåll skrevs av avdelningen för klinisk farmakologi, Karolinska universitetssjukhuset, Huddinge, medan den evidensbaserade informationen i NjuRen bygger på den finska källan Renbase från vår samarbetspartner i Finland som också deltar i arbetet kring interaktionstjänsten Sfinx. Utvecklingen av mjukvarukomponenter och algoritmer samt anpassningen av NjuRen görs av SLL med stöd från länets läkemedelskommittés expertråd för medicinska njursjukdomar. Vi är tacksamma för det ar­bete som genomfördes under 2007–2008. Dessa erfarenheter har varit till stor nytta, och använts vid utvecklandet och införandet av nuvarande tjänst.

I artikeln i Läkartidningen anges att NjuRen nu testas i journaldatasystemet TakeCare på vissa kliniker i Stockholm. Detta är inte helt korrekt. Projektet övergick i förvaltning 2013 och har successivt införts i SLL och på Gotland. Det finns även ett stort nationellt intresse för beslutsstödet, och några landsting har redan börjat arbetet med införandet.

Det är, som det beskrivs i artikeln, omdiskuterat ­vilken skattningsformel av njurfunktionen som bör användas och om den ska baseras på kreatinin eller cystatin C [2]. Ett problem med Cockcroft–Gault-ekvationen som användes i Njurknappen är att den togs fram för de kreatininmetoder som användes runt år 1976 och inte för dagens metoder, vilket beskrivits i en SBU-rapport [3, 4]. 

Noggrannheten är större vid skattning med nyare eGFR­-formler (CKD-Epi och Lund–Malmö-formeln) som är baserade på IDMS-spårbara kreatininbestämningsmetoder [4, 5]. Vidare är Cockcroft–Gault-ekvationen, till skillnad från CKD-Epi, beroende av att viktuppgift angivits i journalen för att kunna göra en estimering av patientens GFR. Denna uppgift finns inte generellt. För många patienter kan ingen estimering uppges om enbart Cockcroft–Gault-­ekvationen används. 

Beslutsstödet NjuRen ger primärt kroppsytenormerad estimerad GFR skattat med CKD-Epi (ml/min/1,73 m2) men erbjuder en möjlighet för omräkning till absolut clearance i ml/min. En utveckling för att även kunna hantera cystatin C-beräknat eGFR har påbörjats för att ge ett bättre stöd för patienter där kreatininbaserade metoder har större felkällor.