Svensk pediatrisk forskning fortsatt stark

Genom att använda samma databas som Cancerfonden använt för att analysera cancerforskningen i Sverige (Web of Science) [1] har jag studerat antalet artiklar publicerade inom ämnesområdet »pediatrik« under åren 2003, 2008 och 2013 samt antalet citeringar från dessa artiklar under nästföljande år (2004, 2009 respektive 2014).

Undersökningen visar på en stark pediatrisk forskning i Sverige i absoluta tal, men framför allt i relation till vår befolkning. År 2003 publicerades 279 pediatriska artiklar där någon av författarna uppgivit en adress i Sverige. Tio år senare var siffran 342. Jag har därefter jämfört Sverige med Danmark, Norge, Finland, USA, England, Frankrike och Tyskland. Det är ingen heltäckande jämförelse, men ger likafullt en ljus bild av pediatrik-Sverige även om flera grannländer nu ligger sida vid sida med oss i fråga om »pediatriska citeringar« per invånare.

Antalet pediatriska artiklar (det kan finnas något fler då alla vetenskapliga artiklar som rör barn inte klassificeras under ämnesområdet pediatrik) per miljon invånare i Sverige var år 2013 35 stycken; att jämföra med 34 i Finland, 33 i Danmark, 29 i England och USA, 26 i Norge, 13 i Tyskland och 11 i Frankrike.

Att Sverige ligger högt här talar för bredd. En förklaring kan vara tillgänglighet. Svenska barnläkarföreningen har sedan länge ett samarbete med den engelskspråkiga vetenskapliga tidskriften Acta Paediatrica där många barnläkare publicerar sin forskning. Bredden inom pediatrisk forskning bekräftas också av att de två »young investigator awards« som delades ut under Barnveckan i Stockholm 20–23 april 2015 belönade forskning som bedrivits utanför universitetsorterna (Eskilstuna: »Riskfaktorer för riskbeteende hos kroniskt sjuka tonåringar« samt Östersund: »Triage av akut sjuka barn«).

Bredden (med många medverkande) är också viktig för att forskning ska nå ut till fler kliniker och bidrar sannolikt till en mer jämställd vård. Kanske förklarar den varför Sverige tillsammans med övriga Norden, Singapore och Japan har världens lägsta spädbarnsdödlighet?

Med tiden har dock det akademiska fokuset i samhället skiftat från antal artiklar till antal citeringar. Även om Sverige inte ligger i topp inom barnmedicin står vi oss mycket bra i relation till vår befolkningsstorlek (Figur 1). Finland och Danmark ligger med 70 pediatriska citeringar per miljon invånare år 2014 (baserat på artiklar som skrevs 2013) en bit före Sverige, men med 58 citeringar ligger vi likafullt en bra bit före både USA och England, och avsevärt före Frankrike och Tyskland.

Att den procentuella tillväxten av pediatriska citeringar per invånare 2004–2014 var lägre i Sverige än i våra grannländer beror till stor del på vår starka forskning i början av 2000-talet, och ska inte skymma det faktum att vi fortsatt är med i toppen. Svensk forskning inom områden som till exempel diabetesvaccin och smärtlindring hos nyfödda är världsledande.

Sverige är inget stort land, men svensk pediatrisk forskning fortsätter att stå stark i ett internationellt perspektiv.