Egentligen borde budskapet i ingressen förefalla självklart och lättsmält. Ändå kommer kanske flera läsare instinktivt att reagera negativt på vårt förslag, eftersom kött är en del av vår traditionella kost sedan lång tid. Men nu anser vi att det är dags att tänka om! Det finns minst tre starka argument för detta.
Miljöargumentet. Jordbruket står för mer än 25 procent av världens totala utsläpp av växthusgaser, upptar cirka hälften av jordens isfria landområden, bidrar till utsläpp av miljögifter och ökad vattenförbrukning och påverkar ekosystemet.
Ökande inkomster och urbanisering i världen driver på utvecklingen mot ändrade kostvanor med bland annat ökat köttintag. Detta ökade köttintag, i kombination med befolkningsökningen, förväntas leda till fördubblad köttproduktion och 80 procent ökade utsläpp av växthusgaser år 2050 jämfört med i dag.
Om jordens befolkning i stället skulle gå över till vegetarisk eller pescetarisk kost (fisk och skaldjur, mejeriprodukter och ägg, men inte kyckling eller annat kött), förväntas utsläppen av växthusgaser ligga still eller minska till år 2050 jämfört aktuella nivåer. Detsamma gäller för behovet av åkermark [1-7].
Hälsoargumentet. Våra moderna kostmönster har inneburit ökat intag av processad mat, socker, fett och kött. Detta bidrar till övervikt och ökad incidens av typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och vissa typer av cancer. Det är tillstånd som förväntas komma att stå för två tredjedelar av den globala hälsobördan om inte människors kosthållning ändras.
Studier tyder på en minskning i relativ risk med vegetarisk/pescetarisk kost i storleksordningen 20–40 procent för typ 2-diabetes och omkring 20 procent för kardiovaskulär dödlighet jämfört med traditionell kost som innehåller kött [1, 8-11].
Inom vår specialitet, psykiatri, visar Socialstyrelsens rapport »Öppna jämförelser. Jämlik vård 2014 – somatisk vård vid samtidig psykisk sjukdom« på att det finns en överdödlighet i hjärt–kärlsjukdom vid psykossjukdom [12]. En introduktion av vegetarisk kost i samband med inläggning på sjukhus skulle kunna skapa nya vanor hos våra patienter och bidra till att motverka denna sorgliga utveckling.
Etikargumentet. Många kan hålla med om John Lockes rättighetsetiska grundtanke om varje människas rätt till »liv, lem och egendom«; om den beslutskapabla individens självbestämmanderätt över sitt liv och livsinnehåll och rätt till frihet från kränkning och tvång [13]. Detta ligger också till grund för de 21 första artiklarna i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna [14].
Men vad säger att människans rättigheter ska vara helt skilda från djurens? Ofta motiveras människans unika rättigheter med att vi har ett medvetande, känslor och reflektionsförmåga. Alla som varit i kontakt med djur som hundar, hästar eller kor borde dock ha svårt att inte tillerkänna dem sådana förmågor, åtminstone i viss utsträckning. Ett annat argument mot djurs rättigheter är att djuren inte kan åta sig att ha moraliska förpliktelser gentemot oss, det vill säga det saknas en moralisk ömsesidighet.
Å andra sidan saknar även spädbarn och gravt hjärnskadade människor denna förmåga, men vi skulle inte anse det rätt att ta deras liv eller kränka dem av den anledningen. Borde då inte åtminstone vissa högre stående djur ha rätt till sina egna liv? Vår slutsats, i rättighetsetisk anda, är att svaret på den frågan är ja [15, 16].
Världen står inför en stor hållbarhetsutmaning med ökande befolkning, produktion av växthusgaser, köttätande och fetmarelaterad sjuklighet. Problem som är relaterade till varandra. En övergång till mer vegetarisk kost bidrar till att bryta denna negativa utveckling, samt respekterar högre stående djurs rättigheter till sina egna liv.
En övergång till huvudsakligen vegetarisk kost vid sjukhusvård innebär ett etiskt ställningstagande från vårdens sida, och kan även bidra till att skapa nya kostvanor hos våra patienter – till gagn för både människor, djur och vår globala miljö.
Så varför inte göra som hjärtkliniken i Örebro och erbjuda vegatarisk kost som huvudalternativ vid inläggning på sjukhus [17]? Det innebär ingen extra kostnad. På vår egen slutenvårdsenhet inom Norra Stockholms Psykiatri startar vi i maj 2015 ett pilotprojekt med samma koncept. Vi uppmanar alla kollegor att göra detsamma.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.