Global specialitet
Akutsjukvård är en global medicinsk specialitet som kräver bred kompetens och förmåga att behandla akuta tillstånd inom alla åldersgrupper [1]. Akutsjukvård godkändes som tilläggsspecialitet av Socialstyrelsen 2006 och började införas 2008. Under 2012 togs inriktningsbeslutet att rekommendera akutsjukvård som basspecialitet, och den 1:a maj 2015 togs föreskrifterna i bruk.
Akutläkarfunktionen införs nu på bred front i Sverige. Här redovisas erfarenheter av införandet vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, det största sjukhuset i Norrland. Omkring 35 000 patienter besöker akutmottagningen där varje år.
- Holliman CJ, Mulligan TM, Suter RE, et al. The efficacy and value of emergency medicine: a supportive literature review. Int J Emerg Med. 2011;4:44.
Akutläkarprojektet vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå (NUS) startades år 2005 och är organisatoriskt underordnat akutsjukvården i Västerbotten och VO kirurgi. Vid starten bemannades akutmottagningen i Umeå i första hand av under- och AT-läkare men även läkarstudenter. Behovet av specialister på akutmottagningen var tydligt.
De främsta skälen för att införa akutläkare vid NUS var att uppnå bättre kontinuitet på akutmottagningen, öka helhetssynen på patienterna och minska subspecialiseringen, vilket skulle bidra till effektivisering av arbetet och eliminera risken för att patienten hamnar mellan två specialiteter.
Akutläkarfunktionen infördes nattetid främst på grund av att bemanningen inte tillät ett införande dagtid. Sedan starten 2005 har man utbildat fyra specialister, och utöver det kliniska arbetet har akutläkarverksamheten även blivit en av NUS profileringar genom att ta en central del i AT-läkarutbildningen.
Akutmottagningen bemannas sedan 2011 från 20.45 till 08.00 endast av akutläkare uppdelade på två jourpass (ett 20.45–06.45 och ett 22.00–08.00). Det första passet täcks oftast av en specialistläkare i akutsjukvård och det andra av en ST-läkare i akutsjukvård plus en eller två AT-läkare.
Akutläkarna handlägger alla patientkategorier på natten med undantag för patienter med psykisk eller gynekologisk sjukdom samt barn under 12 månader med barnmedicinsk problematik.
Akutläkarfunktionen har utvärderats internt ett flertal gånger. 2011–2014 handlades 20–25 procent av det totala patientinflödet vid NUS av akutläkare. Akutläkarna var tillsammans med medicinkliniken de två specialiteter som handlade flest patienter; på tredje plats kom kirurgkliniken.
Data från höstterminen 2013 visar att ungefär 90 procent av patienterna som kom in nattetid triagerades som gul, orange och/eller röd. Tidigare data från 2012 visar att antalet patienter som triagerades som orange och/eller röd var högre nattetid än under dagen (36 vs 25 procent).
Tid till första läkarkontakt var i genomsnitt 5 minuter för »röda patienter«, 18 minuter för orange och 33 minuter för gula patienter under samma period (hösten 2013). Den totala vistelsetiden på akutmottagningen var cirka två timmar, oberoende av om patienterna fick gå hem eller blev inlagda.
Data från 2011 visar att 4 procent av akutläkarnas patienter hade en total vistelsetid på över 4 timmar jämfört med omkring 20 procent för kirurg- och ortopedlinjernas patienter.
Inläggningskvoten på natten var i stort sett densamma som på dagen, det vill säga 40 procent för alla åldersgrupper. Akutläkarna tenderade dock att lägga in färre patienter än läkarna vid övriga kliniker. Subanalyser visar att den största skillnaden i inläggningsfrekvens mellan akutläkare och övriga jourlinjer finns i patientgruppen som triagerats gult. (Dessa data behöver dock analyseras ytterligare.)
Enkätundersökningar visar att akutläkarna har bidragit till en uppskattad förbättring av arbetsmiljön för personalen på akutmottagningen nattetid. Systemet har dock inte inneburit någon ekonomisk fördel utan snarare lett till ökade personalkostnader för specialistläkare (enligt en utvärdering som gjordes 2009). Den allmänna uppfattningen är dock att de klinikegna jourerna haft mindre arbete och fått mer sömn under sina nattjourer, och vissa jourlinjer på sjukhuset har till och med kunnat avvecklas under natten.
Införandet av akutläkare vid NUS visar att det finns ett behov av hög medicinsk kompetens på akutmottagningen på natten då många patienter triageras med hög medicinsk angelägenhetsgrad. Hög medicinsk kompetens på akutmottagningen medför snabb handläggning av patienter, ett välfungerande patientflöde och dessutom ökad trivsel på arbetsplatsen.
Vi konstaterar att systemet varit framgångsrikt, men ser också att införandet av akutläkare endast nattetid har tydliga nackdelar. Det är svårt att upprätthålla kvaliteten i ST-läkarnas utbildning, och vi noterar också en hög personalomsättning. Det finns nu beslut om att införa akutläkare hela dygnet.
