Hjälp till rökstopp prioriteras

Tobaksrökning är en viktig orsak till sjuklighet och förtida död. I nya nationella riktlinjer [1] från Socialstyrelsen ges stöd till rökstopp högsta prioritet både vad gäller astma och KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom). Det innebär att patienter som röker bör erbjudas rökavvänjning vid varje vårdbesök. Socialstyrelsens utvärdering [2] har visat att en tredjedel av primärvårdsenheterna inte i tillräcklig omfattning erbjuder personer med astma eller KOL stöd att sluta röka.

Astma och KOL är vanliga sjukdomar som leder till omfattande sjukvårdskonsumtion och medför stora samhällskostnader. Personer med KOL som fortsätter att röka riskerar en försämring av sin sjukdom, medan rökstopp vanligen kan bromsa sjukdomsutvecklingen och minska graden av lungfunktionsförsämring. För personer med astma som röker medför ett rökstopp att de dagliga symtomen minskar samtidigt som astmakontrollen och livskvaliteten förbättras.

För ungdomar som har astma och röker ökar risken att sjukdomen försämras och att de senare utvecklar KOL. En viktig uppgift för hälso- och sjukvården är att öka medvetenheten hos ungdomar om hur skadligt det är att röka. Att tidigt fråga unga om rökning ger tillfälle att upptäcka de som röker och hjälpa dem att sluta. Det ger också möjlighet att ha ett informationssamtal med icke-rökare om vikten av att inte börja röka. Hälso- och sjukvården bör därför arbeta aktivt med rökavvänjning och rökprevention.

Socialstyrelsen har under arbetet med de nationella riktlinjerna tagit fram indikatorer för att möjliggöra en uppföljning av andelen av rökande personer med astma och KOL som har erbjudits rökavvänjning. Vi har också tagit fram en indikator för att följa upp andelen ungdomar med astma som fått frågan om de röker.

Socialstyrelsen har även fastställt målnivåer [3] för dessa indikatorer. Målnivåerna är satta på gruppnivå och anger hur stor andel av rökande personer med astma och KOL som bör erbjudas rökavvänjning samt hur stor andel av alla ungdomar med astma som bör ha fått frågan om de röker. Syftet med målnivåer är att ge hälso- och sjukvården tydliga kvalitetsmål att arbeta mot.

Socialstyrelsens målnivåer är ofta högt satta. För många landsting och regioner kan det vara en utmaning att nå dem, men målen ska vara möjliga att uppnå på sikt. I arbetet med målnivåer har såväl vårdprofessioner som huvudmän och patientföreträdare deltagit aktivt.

Vi bedömer att 95 procent eller fler av alla rökande personer med astma och KOL bör erbjudas rökavvänjning. För ungdomar med astma har Socialstyrelsen bedömt att minst 97 procent bör få frågan om de röker. Skälet till den högt satta nivån är den stora effekt som denna typ av intervention kan få för hälsan.

Socialstyrelsens utvärdering [2] har visat att långt ifrån alla primärvårdsenheter i tillräcklig omfattning erbjuder stöd till rökavvänjning för patienter med astma eller KOL. Variationerna mellan landstingen är stora, vilket indikerar att stödet till rökstopp inte erbjuds jämlikt.

Enligt det nationella kvalitetsregistret [4] röker fler än en tredjedel av patienterna med KOL. Det nationella kvalitetregistret har i dagsläget en begränsad täckningsgrad, men siffrorna kan ändå ge en indikation om att en stor andel patienter med KOL fortfarande röker. 

Sammantaget skulle betydligt fler personer med astma och KOL som röker behöva insatser från hälso- och sjukvården för att sluta röka [5] och därmed bi­behålla hälsa och undvika försämring av sjukdomen. Det är också av vikt att hälso- och sjukvården följer upp effekterna av insatserna för att säkerställa önskad effekt och därmed minska sjuklighet och förtida död.