Sjukfrånvaron i landet fortsätter att öka. Kostnaderna för sjukpenning beräknas i år öka med 3,8 miljarder kronor. Psykiska diagnoser utgör den vanligaste sjukskrivningsorsaken, och en tydlig tendens är att kvinnornas sjukfrånvaro ökar snabbare än männens.

Det finns en reell ökning av olika besvär bakom ohälsotalet. Stress anses som en viktig orsak till den ökande sjukskrivningen, och vissa personer är mer stresskänsliga än andra. Med stress menas då inte ett jäktigt arbete med pressat arbetsschema, vilket är en vanlig missuppfattning. Stress är en överbelastning i hjärnan av olika sinnesintryck eller mentala stressorer.

Det förs en diskussion om den ökande skärmanvändningen, den ständiga datauppkopplingen och mobilanvändningen. Ljud och ljus är sinnesintryck som allt mer belastar vår hjärna. Speciellt ljudbelastningen har ökat på arbetsplatser och i klassrum. Vanligt buller kan vi mäta, men det lågfrekventa bullret och infraljud – buller som vi inte uppfattar med vår hörsel – tänker vi inte på. Lågfrekvent buller och infraljud från mekanisk ventilation och luftkonditionering finns på alla arbetsplatser, och ohörbart fluktuerande infraljud från vindkraftverk påverkar allt fler [1]. 

På vår mottagning möter vi varje vecka många långtidssjukskrivna patienter med yrsel, tinnitus, ljudöverkänslighet eller andra migränrelaterade symtom utan typisk migränhuvudvärk. Vi menar att en alltmer ökande sensorisk stress av olika sinnesintryck och en bristande förståelse av hur mångfacetterad migränsjukdomen är ligger bakom en stor del av den ökande sjukskrivningen.

Migrän är en ärftlig benägenhet att utveckla en ökad retbarhet i centrala nervsystemet. Ökad stress av sinnesintryck kan framkalla en överkänslighet i hjärnans nervsystem (central sensitisering) som ger en ökad känslighet för ljud, ljus, dofter, beröring, åksjuka och även ökad tarmkänslighet med IBS-lika symtom [2, 3]. Ytterligare stressbelastning ger migränhuvudvärk, migränyrsel eller andra besvär som tinnitus, sömnstörning och psykiska symtom som depression, ångest och kognitiva besvär. Även pisksnärtsskada och fibromyalgi torde vara migränrelaterade [4].

Risken att få migränhuvudvärk någon gång under en livstid uppgår till ungefär 18 procent för män och 43 procent för kvinnor [5]. Det innebär att andelen personer som är anlagsbärare för migrän är betydligt större, kanske upp till 50 procent av befolkningen [5, 6]. Om man bär på få migrängener kanske man aldrig får migränhuvudvärk, men kan hela livet besväras av ljus-, ljud- och doftöverkänslighet eller åksjuka. Om man bär på många migrängener innebär det att man är känsligare och lättare drabbas av migränhuvudvärk eller andra migränrelaterade besvär.

När vi nu exponeras allt mer för faktorer som stressar centrala nervsystemet är det sannolikt att allt fler med anlag för migrän faktiskt utvecklar symtom som kan variera från huvudvärk till kognitiva störningar och psykiska besvär.

Buller rankas bland de miljöpåverkande faktorer som har störst inverkan på folkhälsan enligt WHO och är den miljöpåverkande stressfaktor som fortfarande ökar [7, 8]. Eftersom infraljudsbuller inte uppfattas av hörseln borde detta ingå vid bullermätning i bostäder och på arbetsplatser [9]. Framför allt är det viktigt att kunskapen om migrän utan huvudvärk fördjupas så att man i tid kan sätta in profylaktisk behandling och preventiva åtgärder i stället för symtombehandling och sjukskrivning.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.