Tillflödet av nya »nätdroger« (nya psykoaktiva substanser) fortsätter. 2014–2015 rapporterades 199 nya varianter till EU:s centrum för narkotikakontroll (EMCDDA) [1]. Marknaden omfattar nu förutom syntetiska cannabinoider (»spice«) och stimulantia (katinoner) även bensodiazepiner, hallucinogener, dissociativa droger och opioider. Produkterna förses med varningstext och säljs öppet i avvaktan på riskbedömning och reglering.

Processen att utreda och klassificera nya nätdroger måste enligt svensk lag göras individuellt, vilket ofta tar minst ett halvår efter att de påträffats. Innan förslaget till klassificering verkställts hinner substanserna reas ut och ersätts med nya varianter. Erfarenheter från det svenska STRIDA-projektet [2] visar att narkotikaklassificering innebär att substanserna försvinner från näthandeln och i de flesta fall slutar användas. Medan andra länder initierar preventiva insatser med STRIDA som förebild [3] har Folkhälsomyndigheten slutat stödja projektet. Finansiering saknas och projektet går på sparlåga.

I november 2015 tillsattes en utredning med uppdrag att lämna förslag som kan effektivisera och påskynda regleringen, eventuellt genom gruppklassning [4]. En ny brittisk lag (2016) [5] förbjuder samtliga psykoaktiva substanser, med några undantag (exempelvis alkohol, nikotin, koffein och godkända läkemedel). Lagen har dock redan fått kritik, främst på grund av svårigheterna att definiera begreppet psykoaktiv substans [6].

Nätdrogerna fortsätter att belasta sjukvården genom akuta förgiftningar och allvarliga sena följdverkningar och orsakar dödsfall [7, 8]. En ny och oroande trend är försäljningen av fentanylvarianter och andra opioider. Substanser i denna grupp kan lätt överdoseras och ger livsfarliga symtom [9-12]. Fentanyler är extremt potenta och de produkter som säljs på internet innehåller åtskilliga dödliga doser och borde kunna klassas som »terroristvapen«. Förvånande nog har ett par varianter klassificerats som »hälsofarlig vara«, trots att den farmakologiska effekten är densamma och dödligheten enbart en dosfråga.

De kliniska kunskaperna om nätdroger är begränsad. Vid opioidförgiftning är behandling med naloxon ofta livsavgörande, men för de flesta andra nätdroger saknas motgift och behandlingen i det akuta skedet blir främst symtomatisk. Patienterna är dessutom ofta ovetande om vilken substans de tagit [13, 14] och blandintag är vanligt [15]. Detta ställer stora krav på drogtestningen, men i dag saknar de flesta kliniska laboratorier möjlighet att analysera nätdroger. Att undgå upptäckt kan vara en anledning till att nätdroger intas som alternativ till klassiska droger [16].

Genom STRIDA-projektet har akutsjukvården kostnadsfritt kunnat analysera prov från misstänkta förgiftningsfall. 2010–2015 utreddes drygt 2 600 fall från akutmottagningar och intensivvårdsavdelningar och hundratals nya substanser har dokumenterats. STRIDA har väsentligt ökat kunskapen om nätdrogernas förekomst, symtombild och farlighet [15] och resultaten har utgjort underlag för internationella riskbedömningar och folkhälsovarningar [17].

Medan myndigheterna inväntar regeringens utredning, som fått förlängd betänketid till 1 januari 2017, fortsätter nätdrogerna att skörda offer. Akrylfentanyl var exempelvis involverat i ett tjugotal dödsfall våren och försommaren 2016 [10]. Ett sätt att snabbare reglera farliga substanser vore att inrätta ett vetenskapligt råd som bättre skulle kunna bedöma nya substanser och föreslå regleringsnivå innan eller när de dyker upp på marknaden.

För närvarande introduceras i genomsnitt en eller ett par nya nätdroger i veckan. Det gör det omöjligt för alla laboratorier att utveckla analysmetoder i nödvändig takt, vilket talar för en centralisering av verksamheten. 

 

STRIDA-projektet är ett bioanalytiskt–toxikologiskt samarbete kring nätdroger (nya psykoaktiva substanser) mellan Karolinska universitetslaboratoriet och Giftinformationscentralen.