Att intyga att en person inte har haft samlag är omöjligt, enligt rådande evidens. Det strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet och mot rätten att slippa påtvingade undersökningar. Ändå görs det, men bara på kvinnor. Det är anmärkningsvärt att läkare förväntas ta ställning till en anatomisk skillnad som inte existerar.

Hösten 2015 handlade TV4:s »Kalla Fakta« om oskuldskontroller [1]. Tre läkare i Stockholm, Göteborg och Malmö erbjöd sig i programmet att utfärda oskuldsintyg till en skådespelande patient. Debatten efteråt blev kraftig. Folkhälso- och sjukvårdsminister Gabriel Wikström uttryckte sig fördömande och påpekade att oskuldskontroller är olagliga [2]. Två landstingspolitiker (L) menade att det är skäl nog för att dra in en läkares legitimation [3]. 

Läkarna utreddes av Inspektionen för vård och omsorg (IVO) som fann att alla tre hade utfärdat oskuldsintyg tidigare. Kritik riktades mot två av dem, men det gjordes ingen anmälan om lämplighetsprövning till HSAN [4]. I ett av fallen riktades ingen kritik mot läkaren. IVO:s beslut lämnar tyvärr en del att önska.

Eftersom oskuldskontroll inte är tillämpbart i praktiken bryter förfarandet mot patientsäkerhetslagen [5]. Vi har även ett grundlagsskydd mot påtvingade undersökningar [6]. Enligt Socialstyrelsen kan läkare som bryter mot patientsäkerhetslagen förlora sin legitimation [7]. FN, WHO, RFSU och Human Rights Watch betraktar alla oskuldskontroll som ett brott mot de mänskliga rättigheterna [8]. Journal of Forensic and Legal Medicine menar att en kontroll är ofrivillig även när flickan själv söker, då hon anses oförmögen till samtycke på grund av påtryckningar, psykisk press, hot om våld eller tvång från anhöriga [9]. Svenska läkaresällskapet drar samma slutsats [10].

Oskuldsintyg är sedan tidigare omskrivet i Läkartidningen [11]. I artikeln ges exempel på att oskuldsintyget kan utformas på ett sätt som undviker falskt intygande och samtidigt ge flickan och anhöriga det de efterfrågar. Artikeln – där det hänvisas till Socialstyrelsens föreskrifter för utfärdande av intyg – utgjorde en del i underlaget vid IVO:s utredning. Man undviker dock frågan huruvida oskuldsintyg utgör ett lagbrott.

Oskuldskontroller är vanliga i många delar av världen, och det är viktigt att man inom introduktionsprogrammet för läkare utbildade utanför Sverige befäster den medicinska och juridiska kunskapen på området. Det finns också dokumenterad okunskap om mödomshinnan. Nyligen framkom att studenter på termin tre vid Umeå universitet undervisats om att mödomshinnan kan spricka vid samlag [12].

Vi efterlyser en diskussion inom läkarkåren och understryker behovet av tydliga riktlinjer och föreskrifter, både för läkarnas skull och för de uppskattningsvis tusentals unga som lever under förtryckande hedersnormer i vårt land [13]. Förutom att nationella riktlinjer bör utformas menar vi att

  • läkares värderingar, ideologi eller tradition inte får påverka handläggningen
  • vården ska tillhandhålla information på flera språk om juridiska och medicinska aspekter på oskuldskontroller
  • patienten ska erbjudas kontakt med stödorganisationer och kurator med kompetens inom hedersrelaterat våld och upplysas om sina rättigheter och möjligheter att ta sig ur situationen
  • anmälan ska göras enligt socialtjänstlagen om patienten är omyndig och man kan misstänka att hon far illa
  • all sjukvårdspersonal ska utbildas kring myten om mödomshinnan.

Okunskap får inte fortplantas inom läkarkåren, inte heller bland patienter och anhöriga. Det är dags att åstadkomma förändring.

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.