Isoniazid ingår i standardbehandlingen av tuberkulos. Giftinformationscentralen har de senaste åren noterat en tydligt ökande trend av antalet förfrågningar från sjukhus gällande isoniazidförgiftning.
Intoxikationer med isoniazid har under flera decennier varit ovanliga. Från att ha rört sig om inga eller enstaka frågor årligen fick Giftinformationscentralen år 2015 sex samtal som handlade om patienter som avsiktligen intoxikerat sig med isoniazid. Fram till november i år har Giftinformationscentralen konsulterats om behandling i 14 fall av isoniazidöverdos. En av patienterna avled. Drygt tre fjärdedelar av dem som förgiftats i år, och som vi fått kännedom om, var under 20 år [1].
Sverige är fortfarande ett av de länder i världen som har lägst incidens av tuberkulos. 2015 inträffade 8,5 fall per 100 000 invånare. De senaste åren har det dock skett en ökning av antalet fall med tuberkulos. Framför allt ser vi en kraftig ökning bland personer i övre tonåren. Det handlar till stor del om ensamkommande flyktingbarn som kom till Sverige under 2015.
Screening för aktiv tuberkulos ingår i den hälsoundersökning som erbjuds de asylsökande, och om man diagnostiseras med sjukdomen sätts behandling snabbt in [2], vanligtvis isoniazid.
Många asylsökande lider av psykisk ohälsa [3], och under 2016 har ett antal nya lagar trätt i kraft som försämrar villkoren för de asylsökande och minskar möjligheterna till permanent uppehållstillstånd [4]. Man kan anta att det bidrar till ökad psykisk stress och risk för överdosering.
Isoniazid har stor potential att orsaka allvarlig förgiftning. Substansen hämmar pyridoxin (vitamin B₆), vars aktiva form medverkar i syntesen av GABA (gamma-aminosmörsyra). Då nivån av GABA minskar i hjärnan ökar retbarheten och orsakar kramper (kramptröskeln sänks). Långdragna och återkommande kramper ger ansamling av laktat som kan resultera i metabol acidos [5]. Om man inte lyckas bryta kramperna finns risk för hypoxisk hjärnskada samt multiorgansvikt.
En effektiv antidot är just pyridoxin. Genom att tidigt tillföra pyridoxin i gramdoser kan man ofta bryta kramperna och förhindra acidosutveckling [6].
Giftinformationscentralen vill göra läkare runt om i landet uppmärksamma på att isoniazidintoxikation är en viktig differentialdiagnos att ha i åtanke hos patienter som kommer in med generella kramper av oklar genes, särskilt om personen är ung och av utländsk härkomst.
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.