Astmamediciner och antiinflammatoriska preparat används i dag i stora mängder av idrottsutövare.

Få preparat är så prestationshöjande som astmamediciner hos en astmasjuk individ. En astmasjuk idrottare skulle inte ha en chans i en elittävling utan sin medicin. Att till en kroniskt sjuk idrottare ge mediciner som höjer prestationsförmågan är därför enligt min mening att jämföra med dopning.

Även antiinflammatoriska mediciner som också är smärtdämpande är prestationshöjande, framför allt hos en skadad idrottsutövare.

Idrottare som blir sjuka av sin sport, eller inte kan låta kroppen återhämta sig på ett naturligt sätt, bör börja tävla i en sport där de inte behöver medicinera. Det är fel att fortsätta med en idrott om kroppen är skadad eller om man har en kronisk sjukdom som måste medicineras för att kunna tävla på elitnivå.

Väl medveten om att mina åsikter nog är kontroversiella i dagens idrottsvärld vill jag föreslå följande:

  • Låt astmasjuka skidåkare tävla i en särskild grupp inom handikappidrotten där deras mediciner kan regleras.
  • Låt alla friska idrottsutövare utan astma (inom alla sporter) tävla renhårigt och utan mediciner mot varandra.