Det pågår en, i mitt tycke, tråkig debatt om möjligheterna för utlandsutbildade läkare att klara det nya legitimationsgrundande kunskapsprovet. De prekliniska frågorna anses vara för svåra. Läkartidningen har låtit en grupp läkare utbildade i Sverige göra provet, och de flesta fick inte godkänt på den prekliniska delen. Slutsats: Man kan jobba som doktor utan att kunna preklinik!

Jag har en preklinisk forskarutbildning i fysiologi i botten och minns att den här attityden även fanns på 1980-talet. Termen »råttdoktor« cirkulerade då stundtals i korridorerna. Jag gjorde min specialistutbildning parallellt med en halvtids klinisk forskartjänst och försökte så gott jag kunde att lära mig klinik, trots mina »handikappande« teoretiska kunskaper. Någon bred allroundkliniker blir jag aldrig, men har nog ändå gjort en del nytta genom åren. 

Under 1990-talet hände något positivt. Sjukvården började inse att bristande rekrytering till klinisk forskning och undervisning var ett problem. »Råttdoktorsnacket« hade i stort sett upphört; tvärtom blev det rumsrent att prata forskning även på ett morgonmöte.

Målet med läkarutbildningen är inte att lära studenterna hur man brukar göra utan att förbereda dem för en okänd framtid. En läkare ska kunna hantera fall baserat på att man vet hur kroppen är konstruerad även då man inte hört talas om diagnosen. För att hålla sig ajour med den snabba utvecklingen måste man behärska cellbiologins och biokemins språk. Det är just detta som testas i den legitimationsgrundande skrivningen. 

Nu överväger vi att ta bort det kravet för utlandsutbildade läkare, men vill vi verkligen ha det så? Ska du jobba i USA är det självklart att göra den så kallade USMLE-examinationen, som innehåller ett flertal prekliniska frågor.

Vi har i dag ingen formaliserad vidareutbildning för läkare och därför ingen möjlighet att säkerställa att folk håller sig uppdaterade. Men har man aldrig begripit preklinik ordentligt, vad ska man då hänga upp ny vetenskaplig information på?

  • Till skrivningsmakarna i Umeå: Låt ribban ligga kvar!
  • Till studenterna: Hem och läs på!