Under hösten och vintern har det nya kunskapsprovet för läkare med utbildning utanför EU/EES genomförts i form av två teoretiska prov, och det börjar bli möjligt att analysera och följa upp utfallet. Först vill vi dock förtydliga ett par saker.

För det första: Syftet är att pröva om sökande har de kunskaper som krävs för att få en svensk läkarlegitimation. För detta krävs kunskaper motsvarande läkarexamen, vars innehåll regleras i högskoleförordningen, och genomförd AT, som regleras i AT-föreskriften. Det är dessa beståndsdelar provet utgår från. Samma villkor för legitimation ska gälla oavsett om personen som ansöker fått sin utbildning i Sverige eller i ett land utanför EU/EES. Detta regleras i patientsäkerhetsförordningen.

För det andra: Avsikten med det nya kunskapsprovet och genomförd praktisk tjänstgöring – vilket medför att den sökande inte längre behöver genomföra AT-tjänstgöring – är att möjliggöra en snabbare väg för att få legitimation.

Vid det första teoretiska provtillfället fick 16 procent godkänt och vid det andra tillfället fick 23 procent godkänt. Eftersom det är kunskapen som står i fokus för provet anser Socialstyrelsen och Umeå universitet att det är av stor vikt att tidspress och bristande information om provets innehåll inte tillåts försvåra för den sökande att visa sina kunskaper. Med andra ord påverkas utfallet av faktorer som god information om provets innehåll för att på bästa sätt kunna förbereda sig och tillräckligt med tid för att skriva provet.

Provtiden var i kortaste laget vid de första provtillfällena. Det konstateras efter att Umeå universitet analyserat provresultaten och efter samtal som universitetet och Socialstyrelsen fört med dem som skrivit provet och deras företrädare. Nu utökas provtiden till fyra timmar för det teoretiska delprovets 140 frågor. Det finns nu också bättre kunskap om provets innehåll än inför det första och andra provtillfället. 

Eftersom förutsättningarna för dem som skrev provet vid första och andra provtillfället var sämre än vid kommande provtillfällen har Socialstyrelsen beslutat att underkända resultat vid de första två provtillfällena inte ska räknas in i de maximalt tre försök som den sökande har på sig att klara provet. Socialstyrelsen kommer att kontakta de personer som berörs.

För att kunna utveckla och förbättra provet kontinuerligt ska en kontrollgrupp från läkarutbildningen få genomföra det i april. Syftet är att ge ytterligare underlag för en bedömning av om provfrågorna hålls på rätt nivå. För att få in bredare perspektiv och synpunkter kommer Umeå universitet även att bjuda in Läkarförbundet till den nationella referensgrupp som i dag består av representanter från landets läkarutbildningar samt Socialstyrelsen.

Vår förhoppning är att bättre information om provets innehåll och vad som förväntas av den sökande ger bättre förutsättningar till förberedelse. Genom förlängd provtid ska tidsbrist inte heller behöva spela en avgörande roll för möjligheten att visa sin kunskap. Socialstyrelsen vill möjliggöra för fler läkarutbildade från länder utanför EU/EES att på så kort tid som möjligt kunna få svensk legitimation. Det är av stor betydelse både för den enskilde och för kompetensförsörjningen inom svensk hälso- och sjukvård.