Socialstyrelsens riktlinjer för behandling av depression är ett viktigt stöd för läkare i deras beslutsfattande [1] och ett referensverk för utarbetandet av regionala och lokala behandlingsrekommendationer. Riktlinjerna innehåller ett klassifikationssystem där »prioritet 1« anses vara det optimala behandlingsalternativet och »prioritet 10« det minst rekommenderade. Nuvarande riktlinjer betonar psykoterapi – inklusive KBT – som förstahandsval vid lindrig till medelsvår depression. Antidepressiv medicinering är prioritet 2 för medelsvår depression, men prioritet 1 om symtomen omfattar melankoliska särdrag. Medicinering rekommenderas också vid svår depression.
Socialstyrelsen har i sitt arbete med att revidera riktlinjerna skickat ut en remissversion [2]. Innan den antas vill vi betona den betydande roll fysisk aktivitet spelar vid behandling av depression. Varken i de aktuella eller föreslagna riktlinjerna är fysisk aktivitet högt prioriterad som behandlingsalternativ.
Det finns stark evidens för att motion är en effektiv behandling vid depression. Tre nyligen publicerade Cochraneöversikter har kommit till slutsatsen att motion är måttligt mer effektivt än sedvanlig behandling för att minska depressionssymtom, med effektstorlekar jämförbara med psykoterapi [3-5].
Nyligen rapporterade även en metaanalys [6] som inkluderar studier med en fysiskt inaktiv kontrollgrupp ännu större interventionseffekt av motion. Studien identifierade en publiceringsbias som underskattar effekten av motion vid depression. Med statistisk korrigering för denna bias var effektstorleken –1,11, vilket ökade till –1,21 om endast högkvalitativa studier inkluderades.
De nya fynden tyder på att motion kan ha en markant högre effekt än vad som tidigare antagits. I linje med detta påvisar en svensk studie att motion är mer effektivt än sedvanlig primärvård vid lindrig till medelsvår depression hos vuxna [7-9].
Förutom en positiv effekt på mental hälsa har motion andra betydande hälsofördelar. Självmord svarar visserligen för en liten del av prematura dödsfallen bland deprimerade, men det är den höga förekomsten av kardiovaskulära och metabola sjukdomar som utgör den främsta orsaken till att livslängden är cirka 10 år kortare hos deprimerade personer [10].
Personer som upprätthåller sin kardiorespiratoriska kondition över livet har en minskad risk för att drabbas av depression och andra hälsoproblem såsom kardiovaskulära sjukdomar och diabetes. Generella hälsofördelar uppnås sannolikt inte lika effektivt genom enbart KBT, antidepressiva läkemedel eller andra psykologiska interventioner.
Socialstyrelsens föreslagna riktlinjer berör dessa kopplingar, med en starkare betoning på fysiska undersökningar av patienter med depression än tidigare. Vi välkomnar detta. Dock ges FAR (fysisk aktivitet på recept) för depression fortfarande prioritetsnivå 6, trots de nya vetenskapliga rön som stödjer motion vid depression. Vi uppmuntrar starkt en omvärdering av evidensen för fysisk aktivitet [11].
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.