Peter Benno med flera skriver i Läkartidningen (nr 1/2017) att Livsmedelsverkets kostråd inte fungerar för patienter med IBS. Livsmedelverkets uppdrag är att ge kostråd till den friska befolkningen. Våra råd bygger på de nordiska näringsrekommendationerna (NNR) och visar hur man bör äta för att få i sig rätt näring och förebygga kroniska sjukdomar. Det är mat som passar för de allra flesta.

Precis som artikelförfattarna skriver kan den som har en sjukdom behöva särskilda råd från hälso- och sjukvården. Det är Socialstyrelsen som ansvarar för frågan om mat som behandling. För att uppnå god effekt av kostbehandling och undvika uppkomst av näringsbrist är det viktigt att kompetent personal, exempelvis en dietist, anpassar behandlingen till individen.

Att Livsmedelsverket ska ge allmänna råd om att minska eller helt undvika FODMAP (fermenterande kolhydrater) är inte önskvärt eftersom många livsmedel som är bra för hälsan finns i FODMAP-grupperna.

I WHO:s undersökning Global Burden of Disease rankas matvanor, högt blodtryck och högt BMI som de främsta riskfaktorerna för ohälsa och tidig död i Sverige. Samtidigt visar beräkningar att hälsosammare matvanor kan bidra till att minska risken för hjärt–kärlsjukdom med 30 till 50 procent, och att upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas med bra matvanor, fysisk aktivitet och normalvikt.

Hälso- och sjukvården har en viktig roll att ge råd om matvanor, både för att förebygga sjukdom och för att behandla den som redan är sjuk. För att ge kunskap och stödja hälso- och sjukvårdens personal i att samtala med patienterna om bra matvanor finns evidensbaserad kunskap och material på Livsmedelsverkets webbplats under »Prata mat, rädda liv«.