I början av 2017 har det rapporterats om underbemanning vid 17 av landets 18 onkologkliniker och om gravida kvinnor i Norrland som förbereder sig på att föda i bilen. Trots en avsevärd tilldelning av medel på flera håll i den offentliga vården – nya sjukhus byggs eller har byggts i bland annat Solna, Södertälje och Helsingborg – kvarstår bristen på personal.

Landstingen söker samarbeten med privata aktörer som erbjuder automatiserade lösningar i vården, men det råder oklarhet kring hur teknikutvecklingen ska implementeras på bästa sätt. Robotar, appar, digitala tjänster och förfinade maskiner bör vara i det offentligas och de offentliganställdas tjänst så att vi kan få en offentlig vård som är lika för alla.

Implementeringen av ny teknik måste göras efter noggrann analys av vilka de automatiseringsbara arbetsuppgifterna är och inte i syfte att vara bäst i klassen vad gäller exempelvis MR-kameror eller strålteknik. Om det dessutom finns privata aktörer som erbjuder tjänster samtidigt som det offentliga halkar efter får vi problem. I värsta fall kan det ligga i ett fåtals intressen att bilden av ett sjukvårdssystem i fritt fall bibehålls.

Hur kan då automatisering i vården gå till? Vi tar delning av läkemedel som ett exempel. Detta utförs av en sjuksköterska efter att en läkare gett instruktioner om dosering. Det är inte ovanligt att sjuksköterskan lägger upp till en timme (ibland mer) av sin arbetsdag på denna mekaniska syssla som förvisso även har en kontrollfunktion. Varför inte låta en maskin sköta detta och frigöra arbetstid?

Samma resonemang kan överföras på läkare. Ett exempel kan vara vårdappar där patienten konsulterar läkaren via mobilen och på så vis inte belastar vårdkedjan lika hårt. Läkaryrket gynnas även indirekt om exempelvis kontakter med kommunal omsorg och färdtjänst kan flyttas tillbaks till sjuksköterskorna. Automatiserade lösningar kommer därtill att kunna ha olika stor påverkan på läkaryrket beroende på hur stort det patientnära inslaget är. Vi kan exempelvis utgå ifrån att vårdande arbetsuppgifter [1] (tröstande, lyssnande, tolkande) sannolikt inte automatiseras under överskådlig tid.

Följande kan borga för att teknikutvecklingen gör den offentliga vården tillgänglig, personalvänlig och samhällsnyttig:

  1. Ta reda på vilka de automatiseringsbara och icke-essentiella arbetsmomenten är.
  2. Genomför en bred teknikintroducering så fort som möjligt för att öka tillgängligheten och förbättra förutsättningarna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor att fokusera på kärnuppgiften.
  3. Ta ett medarbetarperspektiv och inte i första hand ett patientperspektiv vid investeringar i ny teknik. Effekten av den frigjorda arbetstiden för vårdpersonal blir då positiv även för patienter.
  4. Samverka med de tekniska lösningarna. Nyckelfrågan är: Vad behöver du lära dig i dag för att vara synkroniserad med den teknikutveckling som sker?

Vi närmar oss allt mer en punkt då vi måste bestämma oss för hur vårt framtida välfärdssamhälle ska försörjas och hur stor den mänskliga arbetsinsatsen behöver vara. För många yrkeskategorier kommer det att medföra fundamentala innehållsförändringar. Men för hårt arbetande vårdpersonal, och därmed för patienterna, kan den innebära avsevärda förbättringar.

Jonathan Borggren är medförfattare till rapporten »Strukturomvandling och automatisering – Konsekvenser på regionala arbetsmarknader« och grundare av konsultföretaget SkillFlow.