Under 2016 publicerade Economist Intelligence Unit (EIU) rapporten »Value-based healthcare: a global assessment« [1]. EIU är en avdelning för forskning och analys inom det multinationella företaget The Economist Group, som är inriktat på »international business« och »world affairs« och publicerar tidningen The Economist. Som författare anges 85 personer: 26 inom EIU, 7 i en internationell rådgivande expertpanel och 52 intervjuade experter från många länder. En svensk ingår: Christina Rångemark Åkerman, president i International Consortium on Health Outcome Measurement (ICHOM).
Syftet med rapporten är att bidra till att etablera en internationell utvärderingsstandard för värdebaserad vård och definiera vilka komponenter som behövs för att införa denna standard.
Värdebaserad vård definieras i rapporten som »ett vårdsystem som explicit prioriterar hälsoutfall som är betydelsefulla för patienterna i relation till kostnaden för att uppnå dessa utfall«.
Företaget studerade 25 länder i alla världsdelar, beträffande hur långt de kommit med att implementera värdebaserad vård. Man definierade fyra domäner inom värdebaserad vård med totalt 17 »kvalitativa indikatorer« (n) för
- Domän 1: Möjliggörande förutsättningar, policyer, institutioner i hälso-/sjukvården (n = 8)
- Domän 2: Mätning av utfall och kostnader (n = 5)
- Domän 3: Integrerad och patientfokuserad vård (n = 2),
- Domän 4: Utfallsbaserade ersättningssystem (n = 2).
Indikatorerna värderades av EIU via standardiserade mätriktlinjer för alla 25 länder som binära (ja/nej) eller numeriska poäng (0–2, 0–3 eller 0–4). De olika ländernas poäng (score) summerades per domän och även till en totalpoäng per land. Varje domän klassificeras i fyra kvalitetsnivåer avseende hur väl de överensstämmer med värdebaserad vård: 4 = mycket hög, 3 = hög, 2 = moderat och 1 = låg. (Två tabeller och en figur som illustrerar detta finns att studera på www.aknerblog.wordpress.com.)
Som enda land får Sverige totalpoängen 4 (3 poäng i domän 1 och 4 poäng i domänerna 2–4), det vill säga högsta betyg för hur långt man kommit med att införa värdebaserad vård. På andra plats kommer Storbritannien med betyget 3 (3 poäng i domänerna 1, 3 och 4, och 4 poäng i domän 2). Av de 25 länderna får 13 endast totalpoängen 1, och författarna hoppas att de många länder som »ännu bara är i början av att styra sina vårdsystem med hjälp av värdebaserad vård« ska kunna ta ett »grodhopp« förbi andra befintliga styrningsmetoder och direkt införa värdebaserad vård.
Rapporten visar tydligt ambitionerna från ett flertal internationella, ekonomiskt inriktade organ, till exempel ICHOM, Harvard Business School, Boston Consulting Group och OECD, att införa värdebaserad vård för styrningen av sjukvården globalt. Sverige är i dag ett av de ledande länderna. Flera universitetssjukhus har infört värdebaserad vård som styrsystem, och en omfattande infrastruktur har byggts upp för att underlätta genomförandet [2]. Regeringens expertgrupp »Life science« har nyligen ställt sig bakom ICHOM:s utfallsmått [3]. Det finns starka argument för att värdebaserad vård är ett olämpligt styrsystem för majoriteten av patienterna i sjukvården [2, 3].
Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.
Referenser
- Economist Intelligence Unit (EIU). Value-based healthcare: a global assessment. 2016. http://vbhcglobalassessment.eiu.com/wp-content/uploads/sites/27/2016/09/EIU_Medtronic_Findings-and-Methodology.pdf
- Akner G, Järhult B. Värdebaserad vård införs snabbt – värdig efterträdare till NPM? Läkartidningen. 2016;113:DXUT.
- Andersson C, Cizinsky S, Ekerstad N, et al; Nätverket mot olämplig styrning av hälso- och sjukvården. Läkarförbundet bör ta strid mot PaRIS – för kompetens och läkaretik. Läkartidningen. 2017;114:EIFP.
Jag har ingen kommentar till sifferanalysen på annat sätt än att dessa forskares och konsulters managemantbaserade sätt att beskriva »fakta« för ekonomiskt ansatta och hjälpsökande politiker enligt min uppfattning är synnerligen diskutabla – det hjälper inte en vårdarbetare att fatta så bra beslut som möjligt i en svår vårdsituation. Vad är t ex »värde«? Det är ett filosofiskt begrepp som inte har en entydig tolkning. Värde för vem? I vilken situation? Positivt värde å ena sidan, och negativt å andra, i samma behandlingssituation?
Enligt min uppfattning är det ytterst skrämmande med dessa konsulters framfart på den politiska sjukvårdsarenan, inte minst i Sverige, och med deras företrädares ambition att deras forskning och konsulthjälp ska leda till ett globalt lösningssystem för sjukvårdens problem och ekonomiska styrning. Det strider mot såväl etik som sund självbild hos dessa konsulter. Detta tänkande visar en total brist på ödmjukhet, även om forskningens begränsningar, och brist på insikt om att såväl problem som möjliga lösningar kan vara mycket komplexa.
I »min« region Halland har ledningen »köpt« ( ja, i såväl konkret som bildlig bemärkelse) ett sådant forsknings- och konsultkoncept och slutit avtal med »Brigham and Women’s Hospital« i Boston, till en mycket stor kostnad, f n drygt en miljon kronor i månaden, och är tänkt långsiktigt. Det är naturligtvis oerhört allvarligt att konsulter från Boston anses ha kunskap och möjlighet att tillföra ett »Sesam öppna dig«-perspektiv på sjukvårdens problem och dilemman.
Jag skräms av att högt uppsatta politiker och tjänstemän låter sig förföras av dessa konsulters siffersprängda och managemantbaserade tomma ord till en mycket hög kostnad – skattepengar behövs till annat.
»Boten« på sjukvårdskrisen kan bli värre än »soten«.
En vädjan till makthavarna inom sjukvården – försök ta itu med problemen inom sjukvården, från »arbetsgolvet«, med respekt för kunskapen hos den hårt arbetande personalen inom olika yrkesgrupper, inte genom att leta efter »frälsare«!
Kan vi inte också nu lära oss något av H C Andersens saga »Kejsarens nya kläder«?
