Ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet är bland de viktigaste determinanterna för de stora folksjukdomarna [1]. Regeringen gav i maj 2016 Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket i uppdrag att ta fram underlag till insatser för att främja hälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Utgångspunkten för arbetet skulle vara bättre användning av befintlig kunskap och resurser.

Forskargruppen Samhällsnutrition och fysisk aktivitet vid Karolinska institutet fick i uppdrag att sammanställa det vetenskapliga underlaget och värdera dess tillförlitlighet, samt beakta jämlikhetsaspekten [2]. Vi identifierade 377 relevanta systematiska kunskapsöversikter publicerade sedan 2006 och 64 nordiska originalstudier publicerade sedan år 2000 som handlar om interventioner för att främja hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet och minska stillasittande. Artiklarna sorterades in under 13 olika målgrupper/arenor. Arbetsplatsen ingick inte i vårt uppdrag och för hälso- och sjukvården uppdaterar Socialstyrelsen för närvarande de nationella riktlinjerna för sjukdomsförebyggande metoder, där matvanor och fysisk aktivitet ingår. Artiklarna kvalitetsgranskades och tillförlitligheten i det vetenskapliga underlaget värderades.

Resultatet visar att det finns god kunskap om effektiva insatser, men när det gäller att minska ojämlikhet i hälsa kopplat till dessa levnadsvanor är det generellt brist på forskning. Resultaten tyder ändå på att insatser riktade till utsatta grupper kan få effekt om de anpassas till deras behov, skräddarsys och bygger på delaktighet.

Internationellt rekommenderas att man använder en portfölj av åtgärder för att komma tillrätta med ohälsa relaterad till matvanor och fysisk aktivitet. Baserat på den samlade kunskapen föreslår vi en portfölj med nio insatsområden för Sverige:

  • Barnhälsovård: Individualiserad rådgivning till föräldrar med hjälp av beteendeförändringstekniker och hembesök i proportion till behov för att minska ojämlikhet.
  • Förskola och barnomsorg: Förbättrad måltids- och lekmiljö, fortbildning av personal och engagera föräldrar till att vara goda förebilder.
  • Skola och lokalsamhälle: Multikomponentinterventioner som inkluderar utbildning, förbättrad måltids- och utemiljö, rådgivning till ungdomar och involvering av föräldrar med en central roll för elevhälsan. Webbaserade interventioner med återkoppling. Fler idrottstimmar plus aktiva moment under hela skoldagen för att öka fysisk aktivitet och minska stillasittande.
  • Primärvård: Rådgivning enligt Socialstyrelsens uppdaterade sjukdomsförebyggande metoder som följer principen proportionell universalism för att undvika ökad ojämlikhet. Tillägg av webbaserade interventioner eller digitala verktyg med återkoppling.
  • Äldre: Rådgivning samt gruppaktiviteter kring måltider och fysisk aktivitet.
  • Fysisk miljö: Insatser för att öka aktiv transport – cykelbanor och gångvägar – åtgärder för att lugna trafiken, säkra skolvägar med mera.
  • Livsmedelskedjan: Märkning av måltider på restauranger – speciellt för snabbmat – med »nyckelhålet«. Minskade portioner. Exponering av hälsosam mat och hälsoinformation i butiker. Insatser för att minska salt och transfetter i livsmedel.
  • Policy: Ekonomiska styrmedel (skatter, subventioner): exempelvis skatt på sötade drycker och subvention av frukt och grönsaker. Prisinterventioner ger bäst effekt bland grupper med låg socioekonomi. Policy för upphandling av hälsosamma offentliga måltider. Förbud mot reklam för ohälsosamma livsmedel riktad till barnfamiljer.
  • Forskning: Interventionsforskning inom mödrahälsovård och särskilt utsatta grupper. Interventions- och implementeringsforskning mot resurssvaga grupper med kulturell anpassning och delaktighet för att minska ojämlikhet i hälsa. 

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.