»Socioekonomiska faktorer som sämre levnadsvillkor anses däremot påverka utvecklingen så att den kronologiska åldern underskattas« skriver representanter för Rättsmedicinalverket i en debattartikel om åldersbestämning av ensamkommande flyktingbarn [1]. Därigenom skulle risken minska att barn av misstag klassificeras som vuxna.

Uttalandet är inte korrekt. Det är rätt att vi ofta funnit en retarderad skelettmognad hos adoptivbarn eller flyktingbarn från låginkomstländer när vi jämfört röntgen av handleden med barnets ålder enligt dokument från barnhem och sjukvården i ursprungslandet. Men det omvända är också rätt: inom svensk barnsjukvård har det varit känt i decennier att flickor som adopterats från till exempel Indien ofta kommer in i en mycket tidig pubertet som numera kan bromsas genom att man tillför hormonhämmande medicin (GnRH-agonist).

En ny studie visar att flickor i Storbritannien som bor i familjer från Afrika, Indien och Pakistan oftare fått sin första menstruation (menarke) vid 11 års ålder än flickor från europeiska familjer. Skillnaderna var betydande, till exempel 9 procent för europeiska och 24 procent för indiska flickor (P< 0,001). För flickor med rötter i Afrika och Pakistan komplicerades bilden av att de oftare var fattiga och överviktiga än europeiska och indiska barn, faktorer som ökar risken för tidig menarke. Men även om man tar hänsyn till dessa faktorer kvarsår en signifikant skillnad i ålder för menarke [2].

I en ledarkommentar diskuterades den komplicerade bilden av att uppväxt under svåra förhållanden ibland ger retarderad, ibland accelererad utveckling av skelett och pubertet (»reversal in social patterning, from relatively late to relatively early puberty timing in economically deprived groups in more recent studies«) [3]. Vad som fördröjer eller snabbar på puberteten är fortfarande en gåta.

Frågeställningen vid åldersbestämning av flyktingar i Sverige är om de är över eller under 15 eller 18 års ålder. Kunskapen om menarke gör att vi måste utgå från att andra metoder för åldersbestämning – till exempel tandundersökningar och undersökning av tillväxtbrosk med magnetkamera – också påverkas av pengabrist, splittring av familjer och andra svårigheter i livet. Det styrks av en ny studie från Kina som mätte kronisk stress genom att analysera kortisol i hårstrån. Skolbarn med hög kortisolhalt (och alltså troligen hög, kronisk stress) hade i medeltal tidigare utvecklade bröst respektive testiklar än barn med lägre kortisolvärden [4].

Socialstyrelsen påpekar i sin utredning av radiologisk åldersbedömning att effekten av etnicitet måste undersökas i ytterligare studier och föreslår en studie av svenska barn med rötter i olika länder [5]. Förslaget nämns dock inte i utredningens sammanfattning och har veterligt inte genomförts. Mycket utrymme ägnas åt en ny studie av en grupp som tidigare publicerat studier som visar att afroamerikanska, latinamerikanska och asiatiska barn i Los Angeles samt kinesiska barn i Kina mognar snabbare är europeiska (kaukasiska) barn i Los Angeles enligt skelettröntgen [6].

Socialstyrelsen anger att risken för att ungdomar under 18 år klassificeras som vuxna vid undersökning av knä med magnetkamera är 3 procent för pojkar och 7 procent för flickor. De nya studier som presenteras här tyder på att siffrorna kan vara betydligt högre. Vi vet nu mer än vi gjorde när Socialstyrelsen och Rättsmedicinalverket 2016 fattade beslut om åldersbestämningar. Rekommendationerna bör därför redan ändras.

Läs repliken:

Vi välkomnar en vetenskaplig diskussion om medicinsk åldersbedömning

Potentiella bindningar eller jävsförhållanden: Inga uppgivna.